Tema

Vecklarfjäril som kaläter barrskog rör sig norrut

En allvarlig skadeinsekt på barrträd i östra Nordamerika – en vecklarfjäril som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden – sprider sig norrut. Klimatet visar sig vara en viktig utlösande och synkroniserande faktor vid massförekomster. Det visar en rekonstruktion av artens utbrottshistorik i Quebec, gjord med hjälp av årsringsanalyser.

De återkommande naturliga störningarna i skogslandskapet som bränder, stormar och insektsutbrott har betydande följder, såväl ekologiska som ekonomiska. Miguel Montoro Girona, vid Statens lantbruksuniversitet i Umeå och hans kanadensiska kollegor har nyligen publicerat ett pionjärarbete om följderna av ett förändrat klimat i det norra barrskogsbältet .

Genom ett omfattande detektivarbete har de gjort en detaljerad kartläggning av det senaste århundradets utbrott i Quebec av östra Nordamerikas allvarligaste barrätande skadeinsekt . Det hanbdlar om en vecklarfjäril (”spruce budworm”, Choristoneura fumiferana) som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden.

Skadeinsekter rör sig norrut
– I scenarier över framtida klimatförändringar finns farhågan att naturliga störningar ska bli både vanligare och allvarliga i barrskog på nordliga breddgrader. Våra studier ger de första tydliga beläggen för att den här skadeinsektens utbredningsområde har flyttat sig norrut, och att utbrotten kommer oftare och är mer allvarliga, säger Miguel Montoro Girona.

Trots att Choristoneura fumiferana är en så viktig skadegörare har det funnits mycket begränsade kunskaper om hur utbrotten historiskt har fluktuerat i tid och rum på landskapsnivå. För att rekonstruera artens utbrottshistorik i Quebec under 1900-talet har Montoro Girona och hans kollegor utnyttjat den tillväxthistorik som finns bevarad i årsringarna hos träd.

Årsringarna i en borrkärna avslöjar trädets tillväxthistorik. Kärnorna på bilden kommer från svartgran. Foto: Miguel Montoro Girona

Starka insektsangrepp hämmar trädens tillväxt kraftigt, och forskarna har använt metoder som gör det möjligt att avgöra om det är en skadegörare eller andra faktorer som har försämrat tillväxten under ett visst år – bland annat med hjälp av väderleksdata och årsringsdata från trädslag som inte angrips av skadegöraren.

Forskarna har utnyttjat årsringsdata i databaser från en mängd olika projekt som har genomförts i Quebec under de senaste 20 åren. De analyser de har gjort bygger på nästan 4000, minst ett hundra år gamla, träd (till stor del svartgran) utspridda över ett område som storleksmässigt motsvarar Sverige och Finland tillsammans.

Klimatet kan utlösa massangrepp
– Vi visar för första gången att spridningsmönstren har sett olika ut vid de perioder av massförekomst som har förekommit under 1900-talet, och vi har också avslöjat att klimatet är en viktig utlösande och synkroniserande faktor, säger Montoro Girona.

– Vår studie är också den första som visar artens utbrottshistorik vid och bortom det kommersiella skogsbrukets nordgräns i Quebec, bland annat på platser som bara kan nås med helikopter.

Kontakt:
Miguel Montoro Girona, postdoktor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU miguel.montoro.girona@slu.se

Artikel om studien:
Lionel Navarro, Hubert Morin, Yves Bergeron & Miguel Montoro Girona. 2018. Changes in Spatiotemporal Patterns of 20th Century Spruce Budworm Outbreaks in Eastern Canadian Boreal Forests.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vecklarfjäril som kaläter barrskog rör sig norrut

 lästid ~ 2 min