Tema

Blandskogar ger mer – men det gäller att blanda rätt!

Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.

Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen kan forskare på Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet bidra till mer konkreta råd om hur blandskog kan ge bättre trädtillväxt. Deras resultat visar tydligt att det är viktigt att blanda rätt trädslag.

Resultatet publiceras i Nature Plants och kan sägas vara en uppföljare på en tidigare studie 2013 i Nature Communications.

– Då visade vi att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag eftersom de kan ge en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Lars Gamfeldt som ledde den tidigare studien.

Konkreta råd för bättre skogar
Men om den kunskapen ska kunna användas i planeringen av framtidens skogar måste råden bli mer konkreta. Vilka blandningar av träd gynnar vilka ekosystemtjänster? För att komma närmare ett svar på den frågan har forskarna analyserat data från Riksskogstaxeringen. Studien leddes av Micael Jonsson på Umeå universitet, tillsammans med Jan Bengtsson och Tord Snäll på SLU, Lars Gamfeldt på Göteborgs universitet samt Jon Moen, också på Umeå universitet.

De har jämfört monokulturer av tall, gran och björk med blandbestånd som består av två av dessa trädslag. Ekosystemtjänsterna som de undersökte var trädtillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och indikatorer på biologisk mångfald (död ved samt artrikedom i fältskiktet). Indirekt mäts också nyttor för friluftslivet eftersom både biologisk mångfald, bär och vilt är viktiga för människor som rör sig i skogen.

– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson.

Olika framgångsrecept i norr och söder
I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt – bättre trädtillväxt, mer blåbär och viltfoder, och fler växtarter på marken.

– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson.

I södra Sverige däremot ger gran-björkskogar visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.

I dag dominerar monokulturer av framförallt gran det svenska skogsbruket.

Andelen lövinslag spelar roll
– En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll.

För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.

– Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson.

Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.

– I nuläget är målet att svenska skogar ska ha 10 procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen.

Kontakt:
Micael Jonsson, forskare, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, micael.jonsson@umu.se

Jan Bengtsson, professor, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, jan.bengtsson@slu.se

Artikel:
Levels of forest ecosystem services depend on specific mixtures of commercial tree species. Micael Jonsson , Jan Bengtsson, Lars Gamfeldt, Jon Moen & Tord Snäll. 2019. Nature Plants.

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Blandskogar ger mer – men det gäller att blanda rätt!

 lästid ~ 3 min