Tema

Bristfällig kunskap hotar dna-mångfalden i Östersjön

Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå följs inte i skyddade områden i Östersjön. Dålig kunskap hos regionalt ansvariga är en orsakerna.
– För att hjälpa de särpräglade östersjöarterna att överleva ett varmare klimat är det livsavgörande att mångfalden på dna-nivå säkras, säger Linda Laikre professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.

Östersjöns bestånd av arter har under lång tid anpassat sig genetiskt till den särpräglade miljön. Men genetik och dna glöms bort i arbetet med de skyddade marina områdena.

Ett skäl till att frågan om dna-mångfald faller mellan stolarna är att de regionala tjänstemän som ansvarar för skötselplanerna både har otydliga instruktioner från nationella myndigheter och bristfällig kunskap. Det visar den granskning av skötselplaner och policy-dokument samt de djupintervjuer som ett tvärvetenskapligt forskarteam från Stockholms, Göteborgs och Luleå tekniska universitet har utfört.

Forskarna har testat att informera tjänstemännen på den regionala nivån om genetikens betydelse för arternas långsiktiga överlevnad i Östersjön via olika typer av kunskapsinsatser.

– Föreläsningar och diskussioner med experter hjälper tjänstemännen att förstå dna-aspekten av biologisk mångfald bättre och värdera den högre. Men effekterna är kortvariga. Efter några månader har nyvunna insikter försvunnit, säger Carina Lundmark, biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Tydliga riktlinjer och konkreta instruktioner
Forskarteamet pekar på att förvaltare och forskare behöver ingå i nya och långsiktiga samarbeten där kunskap kan utbytas för att vända den negativa trenden. De efterfrågar regelbundna fysiska sammankomster för utbyte av kunskap och erfarenhet, samarbetsprojekt där forskare och förvaltare kan arbeta tillsammans med praktisk förvaltning samt användarvänliga webbaserade kunskapsbanker.

– Det behövs också tydliga riktlinjer och konkreta instruktioner till förvaltarna från nationella myndigheter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för att rädda Östersjöns biologiska mångfald, framhåller professorerna Annica Sandström, Luleå tekniska universitet och Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet.

Annica Sandström har lett det tvärvetenskapliga arbetet och Kerstin Johannesson har koordinerat forskningsprogrammet BAMBI inom vilket studierna utförts.

Så ska dna-mångfalden räddas i Östersjön:

Understanding and bridging the conservation‐genetics gap in marine conservation

Artikeln – som ger konkreta råd om vägar framåt för att rädda Östersjöns genetiska mångfald – finns publicerad i Conservation Biology.

Kontakt:
Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet, linda.laikre@popgen.su.se

Tidigare studier om hur genetisk mångfald hanteras i Östersjön:
Lack of recognition of genetic biodiversity: International policy and its implementation in Baltic Sea marine protected areas, Ambio 2016.
Assessment of management practices regarding genetic biodiversity in Baltic Sea marine protected areas, Biodiversity and Conservation, 2016.
Effectiveness of short-term knowledge communication on Baltic Sea marine genetic biodiversity to public managers. Regional Environmental Change 2016
Monitoring the effects of knowledge communication on conservation managers’ perception of genetic biodiversity – A case study from the Baltic Sea. Marine policy 2019

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Bristfällig kunskap hotar dna-mångfalden i Östersjön

 lästid ~ 2 min