Faraonsk massgrav hittad av svenskt arkeologteam

Det fem meter djupa gravschaktet består av två kammare från den 18:e dynastin, det vill säga för cirka 3400 år sedan.

– Det som förvånat oss mest är att vi har funnit ett sådant stort antal individer redan. Vi har inte ens arbetat oss igenom den första kammaren helt och hållet och vi är uppe i runt 50 vuxna och 25 barn, säger Maria Nilsson som tillsammans med John Ward, båda vid Lunds universitet, leder utgrävningsteamet.

Vy mot sydöstra kammaren, med alkov. Bild: Gebel el Silsila

Då graven ligger under vatten, fylld med sand och slam, är det svårt att gräva och ännu svårare att få en korrekt uppfattning om hur gravgods och distribution har sett ut, men fynden som kommer ut, det vill säga gravgåvor, vittnar på en övre medelklass tillhörande minst tre generationers faraoner – Thutmosis II, III och Amenhotep II. Graven i sig är välbevarad men skeletten och deras ursprungliga mumielindning är tyvärr skadad av naturen.

Ett helt samhälle

I ingen annan dokumenterad grav i Gebel el Silsila har man tidigare funnit så många begravda människor. Ett viktigt resultat är det stora antal begravda kvinnor och barn de funnit, vilket avslöjar att det här har funnits ett komplett samhälle, med hela familjer som bott och arbetat här.

Hittills har teamet hittat tre sandstenssarkofager. Det två som är utgrävda innehöll ett spädbarn och ett litet barn. Den tredje sarkofagen, också gjord för ett spädbarn, väntar på att bli utgrävd.

Amulett i form av en lotus. Bild: Gebel el Silsila

Gravgåvorna består av betydelsefulla artefakter som ett dussin skarabéer, amuletter, pärlor, sigill, armband, ölmuggar, skålar och olika sorters förvaringskrukor.

Oväntat intakt grav

Teamet hade misstänkt att det skulle vara en grav under sanden, men inte att det var en schaktgrav och att den skulle vara intakt.

– Marken ovan graven märktes ut under vår första ytundersökning 2015 då vi kunde se en depression i marken, men själva utgrävningarna inleddes inte förrän sent förra säsongen. Det var inte förrän nu i höstas som vi lyckades komma ner i kammaren och börja gräva, berättar Maria Nilsson.

Forskningsteamet kommer att jobba vidare och tror att de hinner gräva ut hela graven till mitten av februari 2019.

Kontakt:

Maria Nilsson, PhD, Marie Curie Fellow, Dept of Archaeology and Ancient History, Lund University, maria.nilsson@klass.lu.se

Läs mer om Gebel el Silsila-projektet