Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns skadliga ämnen i dammet där hemma. Nu ska forskare i Örebro leta efter nya kemikalier som innehåller brom, fluor och klor.
– Teorin är att det finns många kemikalier som innehåller brom, fluor och klor som vi inte känner till, säger kemisten Jakob Gustavsson.

Det är känt att dammet i våra hem och andra inomhusmiljöer innehåller kemiska ämnen som kan vara skadliga för människan. Kemikalierna finns i till exempel elektronik, möbler, byggnadsmaterial och ämnena kan frigöras med tiden för att sedan samlas i dammet.

Forskarna i Örebro ska nu undersöka inomhusdamm i jakt på kemikalier som innehåller halogenerna brom, klor och fluor. Det handlar om kemikalier som kan vara hormonstörande och cancerframkallande.

– Hypotesen är att det finns många sådana ämnen i vår omgivning som vi inte känner till. Vi vill ta reda på vilka dessa är.

Bränner dammet
Jakob Gustavsson ska använda en särskild metod kallad förbränningsjonkromatografi. Metoden gör det möjligt att mäta allt brom, klor och fluor som finns i dammet – utan att han specifikt behöver veta vilka kemikalier han ska söka efter.

– Enkelt uttryckt så bränner man dammet. Därefter mäts den totala mängden brom, klor och fluor i den gas som bildas. Totalmängden jämförs sedan med de kemikalier vi känner till och på så sätt får vi fram hur stor andel som är okänd för oss. I steg två handlar det om att försöka ta reda på vilka kemikalier det rör sig om för att – om de är farliga – i slutändan kanske få bort dem från marknaden, säger Jakob Gustavsson.

Kemikalier framställs i laboratorier och i industrin. Att många är okända för både allmänheten och forskare beror på att tillverkarna inte vill uppge vad de har i sina produkter. Med detta projekt hoppas forskarna kunna minska gapet mellan kända och okända ämnen i inomhusdamm.

Kontakt: 
Jakob Gustavsson, jakob.gustavsson@oru.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera