Tema

När privathygien blev en samhällsfråga

Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden.

Om detta berättar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.

Under 17- och 1800-talet växte synen på befolkningens värde fram, inte bara ur ett individperspektiv utan även ur ett samhällsperspektiv. Om man kunde förbättra befolkningens hälsa så var det både av värde för samhället, företagen och framförallt för den enskilda individen. I sin doktorsavhandling behandlar Karolina Wiell läkarnas roll i framväxten av den preventiva hälsovården i form av personlig hygien utifrån tanken ”en sund individ i ett sunt folk”.

Enkla råd om badning
I slutet av 1800-talet inleddes i liten skala byggandet av offentliga badstugor på den svenska landsbygden. Efter en långsam tillväxtfas uppfördes under perioden 1920-1949 tusentals nya badstugor. Därefter avtog byggandet snabbt. Samtidigt spreds råd och budskap som ”Ett bad i veckan” och ”Bad är hälsa” till befolkningen främst genom skolböcker och veckotidningar. Kvinnor och barn skulle bli friskare och starkare genom enkla råd om badning.

Badhuset, år 1914. Byggår 1897, då det första badet med inomhusbassäng utanför Stockholm. Länsmuseet Gävleborg

Karolina Wiells avhandling undersöker med ett medicinhistoriskt perspektiv bakgrunden till badstugubyggnationen lika väl som hur idén om folkbad och behovet av en förbättrad personlig hygien uppstod, formulerades, förmedlades, förankrades och förverkligades i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft efter att provinsialläkarna gjort den personliga hygienen till sin fråga i samband med provinsialläkareföreningens bildande 1881.

Avhandlingen visar hur den förändrade synen på personlig hygien och byggnationen av badstugor är ett bra exempel på hur det svenska samhället förändrades, moderniserades och hur den svenska välfärdsstaten växte fram lika väl som att läkarnas syn att oavsett ekonomi och bakgrund är alla värda att må bra.

Avhandlingen
Bad mot Lort och Sjukdom: Den privathygieniska utvecklingen i Sverige 1880–1949
, Uppsala Studies in Economic History, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018

Kontakt:
Karolina Wiell, Karolina.Wiell@ekhist.uu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

När privathygien blev en samhällsfråga

 lästid ~ 1 min