Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Barns spurttillväxt under puberteten betraktas ofta som en joker. Med nya rön och metoder går det att få en bättre bild av hur barn och ungdomar växer, och framför allt under puberteten.

– Tillväxten speglar hälsan och kan vara ett diagnostiskt instrument som kan avslöja både sjukdomar och psykosocial problematik. Därför är mätning och uppföljning av längd och vikt en av de viktigaste uppgifterna på barnavårdscentraler och inom elevhälsovård, säger Anton Holmgren, barnläkare och doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

I arbetet med sin avhandling har han varit med och utvecklat en ny matematisk tillväxtmodell som på ett mer detaljerat sätt än tidigare kan beskriva variationer i barns och ungas längdutveckling, särskilt under puberteten.

Anton Holmgren har också specifikt studerat hur kroppssammansättning, BMI, i barndomen kan kopplas till längdtillväxt. Underlaget i studien består av uppgifter om 1901 barns längd och vikt under uppväxten.

Kraftig spurt vid lägre BMI

Med högt BMI tidigt i livet skedde generellt en större andel av längdtillväxten före puberteten, och själva spurten blev mindre. Puberteten inföll dessutom tidigare.

I gruppen barn med lägre BMI, och senare pubertetsstart, blev spurten desto kraftigare. De som var sena i sin pubertet fick också totalt sett flera år extra att växa på, och blev helt enkelt längre. Alla resultat gäller på gruppnivå, inte för enskild individ.

– Den minsta pubertetsspurten fanns hos den grupp barn som haft högst BMI i barndomen, ett resultat som inte tidigare kunnat visas i någon studie men som bekräftar många barnläkares kliniska erfarenheter, säger Anton Holmgren.

Tydligare pubertetstillväxt

Fynden bidrar till en tydligare förutsägbarhet kring just pubertetstillväxt, vilket även gör det enklare att särskilja de olika tillväxtprocesser som pågår under uppväxtåren, och delvis går i varandra.

Dels handlar det om så kallad kvadratisk tillväxt, en process med relativt jämn intensitet under hela uppväxten. Tillkommer gör spädbarnets exponentiella tillväxt, en rejält brant stegring under första levnadsåret, och sedan pubertetsspurten, som normalt inleds vid 8-13 års ålder.

Att kunna förutspå tidig eller sen pubertet kan på sikt förbättra prognoserna för längdtillväxt på individnivå. Därmed ökar chanserna att dolda sjukdomar upptäcks, och att det exempelvis blir enklare att bedöma utfallet av pågående behandlingar med tillväxthormon.

– Med uppföljning och analys av längdtillväxt kan man upptäcka sjukdomar och utvärdera hur behandlingar fungerar, konstaterar Anton Holmgren.

Avhandlingen:

Human growth patterns -with focus on secular changes and pubertal growth

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera