Artikel från Chalmers tekniska högskola

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Upp till femton miljoner hektar regnskog i Amazonas riskerar att förlora sitt skydd, visar en ny studie där forskare från Chalmers och KTH har samarbetat med forskare vid universitetet i Sao Paulo, Brasilien. Det motsvarar mer än hälften av Sveriges sammanlagda skogsareal.

– I Brasilien finns goda förutsättningar för att utveckla jordbruket där man redan idag odlar och bedriver betesdrift, säger Flavio Freitas, doktorand på KTH och huvudansvarig för studien.

– Men om det lagstadgade naturskyddet försvagas så kan det leda till att jordbruket snarare breder ut sig på bekostnad av värdefulla naturekosystem, än att man förbättrar produktiviteten på den befintliga jordbruksmarken. Utöver förlust av biologisk mångfald så skulle det leda till omfattande växthusgasutsläpp.

Delstater kan sänka kraven på naturskydd
I Brasilien finns ett lagstadgat krav på privata markägare att avsätta en viss andel av sin mark för naturskydd. Privata markägare i delstaterna som ligger i Amazonas-regionen får odla på 20 procent av sin mark, resten måste lämnas obrukad. Men lagen innehåller en paragraf som gör det möjligt för delstaterna att sänka kravet på naturskydd om mer än 65 procent av den statligt ägda marken är skyddad.

– Tidigare studier landade i slutsatsen att den här paragrafen troligen aldrig skulle aktiveras, men vi har nu visat att den pågående regleringen av markägande i Brasilien – Terra Legal – kan leda till att paragrafen aktiveras i flera delstater i Amazonas-regionen. Om det sker så blir det lagligt att använda ytterligare 30 procent av den privatägda marken för jordbruk, säger Göran Berndes, professor på Chalmers och en av författarna bakom studien.

Det handlar om mellan 6,5 och 15,4 miljoner hektar som kan förlora det skydd de åtnjuter idag. Det kan jämföras med vår svenska skogsareal på omkring 28 miljoner hektar. Eftersom de områden som kan förlora sitt skydd huvudsakligen täcks av tropisk regnskog så är det stora värden gällande biologisk mångfald som står på spel. Tropisk avskogning orsakar också stora koldioxidutsläpp, vilket förstärker växthuseffekten.

Företag kan minska risken för avskogning
– Brasilien har tagit på sig att minska sina växthusgasutsläpp till en nivå år 2025 som är 37 procent lägre än 2005, säger Göran Berndes. Det blir svårt om man inte håller nere avskogningen.

– Att skyddet försvinner innebär inte automatiskt att de här skogarna går förlorade, säger Flavio Freitas. Men det är viktigt att uppmärksamma situationen och vi hoppas att vår studie ger avtryck i Brasilien såväl som internationellt. En möjlighet är att lagen revideras och att paragrafen justeras eller stryks helt.

– Utöver lagliga åtgärder så kan företag bidra till att minska risken för en omfattande avskogning genom åtaganden om att inte bidra till avskogning. Sådana åtaganden kan motiveras även utifrån krasst ekonomiska motiv: det finns ett starkt internationellt engagemang kring avskogningsfrågan och Brasiliens jordbruksexport kan komma att påverkas starkt negativt om den förknippas med tropisk avskogning.

Så påverkar svensk konsumtion skövlingen av regnskog (projektet PRINCE).

Studien:
Potential increase of legal deforestation in Brazilian Amazon after Forest Act revision, Nature Sustainability

Läs fler artiklar:
Who owns the Brazilian carbon? Global Change Biology, 2107
Offsetting legal deficits of native vegetation among Brazilian landholders: effects on nature protection and socioeconomic development. Land Use Policy, 2017.
Effects of governance on availability of land for agriculture and conservation in Brazil. Environmental Science and Technology, 2015
Sustainable bioproducts in Brazil: disputes and agreements on a common ground agenda for agriculture and nature protection. Biofuels, Bioproducts and Biorefining, 2016

Kontakt:
Flavio Freitas, doktorand vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, flmdf@kth.se
Göran Berndes, professor i biomassa och markanvändning, Chalmers, goran.berndes@chalmers.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera