Tema

Sveriges demokrati mår bra

Generellt sett går det åt rätt håll när det gäller politisk representation i Sverige. Det visar antologin Folkets främsta företrädare. Tio gånger sedan 1969 har Göteborgs universitet genomfört enkätundersökningar med samtliga svenska riksdagsledamöter. 

Det huvudsakliga temat i antologin är representation, det vill säga om de folkvalda speglar befolkningen i stort och hur de ser på sitt företrädarskap. Sammanfattningsvis kan sägas att många resultat pekar på att vår svenska demokrati mår bra.

– Det finns flera goda tecken. Ett väldigt allmänt mått är det som kallas nöjdhet med demokratin, och trots att det har varit lite turbulent i politiken nu så ligger det på en hög nivå och går sakta uppåt. Det finns inga orostecken där, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning och redaktör för antologin.

Representationen på vissa områden är god

När det gäller den sociala representationen går det åt olika håll. På vissa områden är överensstämmelsen mellan folket och de folkvalda god och i andra fall mindre god. Till exempel har grupperna högutbildade, män och äldre alltid varit överrepresenterade i riksdagen.

– När det gäller underrepresentationen av unga och äldre så går det från riktigt dåligt till inte lika dåligt. Gäller det kön har det långsiktigt det blivit mycket bättre, men det har varit ett hack i kurvan de senaste valen. Efter årets val verkar det dock gå åt rätt håll igen, säger David Karlsson.

Folk och folkvalda håller inte alltid med varandra

Ideologiskt ligger väljare och riksdagsledamöter nära varandra. Men vad gäller vissa sakfrågor är överensstämmelsen mindre. Störst oenighet finns i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i frågorna om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om längden på fängelsestraff.

Ett kapitel i antologin visar att förtroendet för andra människor är högt bland svenska politiker. Detta stämmer väl överens med att vi i Sverige internationellt sett har ett mycket högt förtroende för både politiker och andra människor.

– Att de folkvalda litar på folket tycker många är positivt för en demokrati, säger David Karlsson.

Viktigt att komma ihåg är att det är en fördröjning på den här sortens forskning, då all data samlades in efter förra valet 2014. Alla som vill veta hur det ser ut efter valet 2018 får vänta på resultatet från nästa undersökning, som är i startgroparna nu.

Innehållsförteckning:

Förord – Henrik Oscarsson & David Karlsson
Företrädarskap i riksdagen – David Karlsson
Åsiktsöverenstämmelse är viktigt – Sören Holmberg
Väljare och valda är överens om demokratins spelregler – Dennis Andersson & Henrik Oscarsson
Social representation i riksdagen – David Karlsson & Lena Wängnerud
Blockpolitikens effekt på jämställdheten i riksdagen – Lena Wängnerud
Vad innebär det att vara feminist i Sveriges riksdag? – Helena Olofsdotter Stensöta & David Karlsson
Förändrade åsiktsskillnader mellan partierna. Vad tycker riksdagsledamöter och väljare? – Magnus Hagevi
Åsikts- och känslomässig polarisering 1985–2014 – Alexander Ryan & Andres Reiljan
Finns det ett kommunparti i riksdagen? – David Karlsson
Uppstår kontakt? Riksdagsledamöternas inställning till medborgarkontakter – Patrik Öhberg & Elin Naurin
Social tillit i riksdagen – Peter Esaiasson
Upplevelser av makt i riksdag och kommun – David Karlsson
Om riksdagsundersökningen – David Karlsson & Lukas Lindstrand

Läs hela undersökningen här:

Folkets främsta företrädare ges ut gemensamt av Förvaltningshögskolan och Statsvetenskapliga institutionen

Kontakt:

David Karlsson, telefon: 031–786 1741, e-post: david.karlsson@spa.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Sveriges demokrati mår bra

 lästid ~ 3 min