Tema

Elever på yrkesprogrammen saknar stöd i att utveckla yrkesidentitet

Gymnasieskolans yrkesprogram kan bli bättre på att rusta eleverna för yrkeslivet, genom att anpassa återkopplingen så att eleverna kan forma en yrkesidentitet.

Var tredje ungdom i åldern 16−20 år studerar på något av de tolv nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder till en yrkesexamen. I formandet av yrkesidentiteten är återkopplingen både från lärare och från personer de möter under den arbetsplatsförlagda utbildningen mycket viktig. Men där brister det, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Har undersökt hur eleverna försöker utveckla sin yrkesidentitet
I sin avhandling har Martina Wyszynska Johansson undersökt hur eleverna försöker utveckla sin yrkesidentitet under sina tre gymnasieår. Till grund för undersökningen ligger bland annat 18 intervjuer med fokusgrupper och 90 timmars klassrumsobservationer på två skolor.

Sammanlagt deltog 102 elever i studien. De studerar alla på barn- och fritidsprogrammet som vänder sig till elever som är intresserade av serviceyrken som till exempel barnskötare, gyminstruktör och väktare.

Fokus för avhandlingen ligger på hur elevernas yrkeskunnande konkret bedöms under utbildningens gång.

– Jag undersöker elevers perspektiv på och erfarenhet av att formas till yrkesperson i skarven mellan arbetsplats och skola. Gymnasiala yrkesutbildningar, som är huvudsakligen skolbaserade, erbjuder elever begränsad men viktig kontakt med lärande på arbetsplatser. För att bli en yrkesperson måste elever tolka de olika krav de möter både i skolan och ute på arbetsplatsen, säger Martina Wyszynska Johansson.

Saknar en mer anpassad undervisning
Eleverna i studien är kritiska till den standardiserade återkoppling som kunskapskraven medför för deras framtid som yrkespersoner inom serviceyrken.

Kritiken handlar om hur den önskade kontinuerliga bedömningsprocessen – där läraren genom sin bedömning anpassar undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov – reduceras till mekanisk teknik. Eleverna vittnar sålunda om vag läraråterkoppling och om en resultatinriktad bedömning.

– Den löpande återkopplingen skulle i högre grad kunna handla om hur eleverna gör sig redo för att utveckla ett begreppsmässigt yrkeskunnande. säger Martina Wyszynska Johansson.

Behöver hjälp att läsa av människors behov
Avhandlingen visar även hur beroende eleverna är av lärares hjälp för att utveckla förmågan att läsa av människors behov, vilket är en central förmåga i de yrken som väntar dem.

– Detsamma gäller för att praktisera de elevledda bedömningsformerna på utbildningen, som självbedömning och kamratbedömning. För att utveckla ett begreppsmässigt specialiserat yrkeskunnande krävs yrkeslärarens hjälp och återkoppling. Kamraterna i skolan kan inte alltid utmana varandra tillräckligt, säger Martina Wyszynska Johansson.

Avhandlingen:
Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback

Kontakt:
Martina Wyszynska Johansson, martina.wyszynska.johansson@gu.se

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Elever på yrkesprogrammen saknar stöd i att utveckla yrkesidentitet

 lästid ~ 2 min