Tema

Negativa konsekvenser för Europas gamla urskog

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Białowieżaskogen i Polen och Vitryssland är den bäst bevarade resten av den skog som en gång täckte stora delar av Europa. Därför blev det stor uppmärksamhet när träd började massavverkas i området efter ett stort utbrott av granbarkborre. Det ledde till att Europakommissionen stämde polska staten inför EU-domstolen och avverkningarna upphörde i slutet av 2017. Nu vet vi hur mycket av skogen som påverkades av avverkningen.

När delar av Białowieżaskogen drabbades av ett omfattande utbrott av granbarkborre dog många granar. Det statliga polska skogsbolaget gick in och avverkade döda och angripna träd med argumentet att skydda resten av skogen. Det startade en av de mer intensiva bevarandedebatterna i Europa på senare tid. Forskare, naturvårdare och naturintresserade människor från hela världen har protesterat, liksom EU.

Nationalpark
Nu har Grzegorz Mikusiński från Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med kollegor i Polen (Polish Academy of Sciences och Siedlce University of Natural Sciences and Humanities) gjort den första uppskattningen av hur stor del av skogen som påverkades av avverkningarna. En utgångspunkt är analys av högupplösta satellitbilder från juli 2015 och juni 2018. Artikeln har nyligen publicerats i Biological Conservation.

I Białowieżaskogen är variationen stor när det gäller trädens art och ålder, och det finns förhållandevis många gamla och döda träd. Skogen är välkänd för sina visenter, men djurlivet är överhuvudtaget rikt på vilt, vedlevande insekter och fåglar. Delar av skogen är skyddad som nationalpark och flera mindre naturreservat. Hela skogen står på Världsarvslistan och den polska delen är dessutom Natura 2000-område. Världsarvet är uppdelat i fyra zoner, och viss avverkning är tillåten i zon 4.

Studien visar att de flesta avverkningarna skedde i de nordvästra och centrala delarna av Białowieżaskogen. Sammanlagt har 675 hektar kalhuggits, varav 229 hektar var skog med en stor andel gamla träd (minst 10 procent var 100 år eller äldre). Den större delen av avverkningen skedde i zon 3 och 4 av världsarvet, 299 hektar respektive 361 hektar. Zon 3 är den mest värdefulla delen av Białowieżaskogen utanför det som är skyddat som naturreservat eller nationalpark.

Sällsynta hackspettar, lodjur och många insektsarter finns bland förlorarna. För att begränsa skadan föreslår forskarna att kalhyggena ska få utvecklas naturligt och att hela skogen blir nationalpark.

Ekosystemet rubbas
Forskarna beräknar att 1,16 procent av den polska delen av Białowieżaskogen har huggits ner under perioden.

– Det låter inte mycket, men också området runt avverkningarna påverkas negativt på många olika sätt, säger Grzegorz Mikusiński.

Minst 4073 hektar har påverkats om man antar att effekten sträcker sig 100 meter in i skogen som ligger bredvid hyggena. En effekt är att mikroklimatet ändras eftersom området blir mer utsatt för sol och vind. Det har också betydelse att själva landskapet ser annorlunda ut, att skogen blir mindre sammanhängande (fragmentering) och att tillgången på död ved minskar. Till exempel blir det färre möjliga bohål för tretåig hackspett, pärluggla och sparvuggla. Lodjur kommer att undvika kalhyggena eftersom de vill ha tät växtlighet och nedfallna träd för att kunna smyga på sina byten. En del följder är svåra att förutsäga, till exempel samspelet mellan rovdjur, växtätare och växter i området.

Det lagliga skyddet har haft betydelse för Białowieżaskogen skriver forskarna. Det har inte avverkats någon skog i nationalparken och i princip inte heller i naturreservaten. Men många värdefulla äldre bestånd utan nationellt lagligt skydd avverkades. Särskilt viktig var domen i EU-domstolen som visade att avverkningen bröt mot habitatdirektivet som ska skydda arter och ekosystem i Natura 2000-områden och detta stoppade avverkningarna. Det visar att Natura 2000-lagstiftningen kan vara effektiv.

Bättre att inte plantera nya träd
Nu tycker forskarna att de områden som har huggits ner ska lämnas i fred så att träden får växa tillbaka på naturlig väg. Om det statliga skogsbolaget gör som planerat och återplanterar och gallrar fortsätter störningarna i årtionden framåt. Forskarna tycker också att nationalparken ska utökas till hela Białowieżaskogen.

– Białowieżaskogen är en oersättlig källa till kunskap om hur de ursprungliga skogarna i Europa fungerade när det gäller naturliga processer och biodiversitet. Dessa kunskaper kan användas för att restaurera skogar i andra områden, säger Grzegorz Mikusiński.

Kontakt:
Grzegorz Mikusiński, 070 775 71 61, Grzegorz.Mikusinski@slu.se

Artikeln:
Is the impact of loggings in the last primeval lowland forest in Europe underestimated? The conservation issues of Białowieża Forest

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Negativa konsekvenser för Europas gamla urskog

 lästid ~ 3 min