Ny antibiotika – molekyler som avväpnar bakterierna
Antivirulens-läkemedel hämmar bakteriers sjukdomsframkallande förmåga, i stället för att döda dem. En ny sorts antibiotika som avväpnar bakterien och sen låter immunförsvaret sköta resten. Umeådoktoranden Martina Kulén har utvecklat molekyler som avväpnar listeria- och klamydiabakterier.
Antibiotika används inte endast för att direkt bota sjukdomar orsakade av bakterier utan är även livsnödvändigt vid operationer, neonatalvård och cancerbehandlingar för att förhindra eventuell bakterieinfektion. Dock är över- och felanvändning av antibiotika stor i dag vilket har lett till att resistensutvecklingen hos bakterier har ökat och sker i en mycket snabbare takt än tidigare.
Konsekvenserna av att inte ha effektiva antibiotikaläkemedel är stora och år 2050 beräknas fler än tio miljoner människor per år avlida till följd av resistenta sjukdomar.
Antivirulens-läkemedel avväpnar bakterien till skillnad från traditionell antibiotika som verkar genom att döda eller stoppa bakteriers tillväxt. Kemisten Martina Kulén har i sin avhandling forskat om att hitta antivirulens-läkemedel mot två olika bakterier, Listeria monocytogenes och Chlamydia trachomatis.
I sin forskning har hon utvecklat molekyler – aktiva ämnet i läkemedel – som kallas 2-pyridoner.
Klipper av bakteriernas hår
– Inom listeriaprojektet har jag designat dessa 2-pyridoner till att hämma bakteriens sjukdomsframkallande förmåga genom att stänga bakteriens av/på-knapp som aktiverar detta. Inom klamydiaprojektet har jag tillverkat mycket effektiva 2-pyridoner som gör klamydiabakterierna infektionssterila.
Några av sätten som forskare kan avväpna bakterierna på är genom att klippa av bakteriernas hår (som bakterierna använder sig av för att sätta sig fast på människoceller) eller genom att hindra bakterierna från att aktivera sin sjukdomsframkallande förmåga, virulens.
Listeria monocytogeneskan orsaka sjukdomen listerios hos människor, med symptom som diarréer, huvudvärk, influensaliknande symptom, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Sjukdomen är en zoonos och är anmälningspliktig. Bakterien förekommer allmänt i naturen och kan därför kontaminera livsmedel. Den kan tillväxa i kylskåpstemperatur vilket gör att den kan nå riskabla halter. För att undvika att smittas av L. monocytogenes bör man äta så färska produkter som möjligt och ha en god livsmedelshygien[4], även tillverkningsmiljön har stor betydelse. En människa med normalt immunförsvar klarar dock bakterien i vissa mängder. Riskgrupper för infektionen är gravida, personer med nedsatt immunförsvar och äldre människor.
– Vi hindrar alltså bakterierna från att kunna sprida sjukdomen i kroppen, men bakterierna kommer fortfarande att leva. Kroppens egna immunsystem kan då gå in och rensa bort de avväpnade bakterierna. På så sätt hoppas vi på att minska risken för resistensutveckling hos bakterien.
Avhandlingen:
New alternatives to combat Listeria monocytogenes and Chlamydia trachomatis. Design, synthesis, and evaluation of substituted ring-fused 2-pyridones as anti-virulent agents. Svensk titel: Design, syntes och utvärdering av substituerade ringsammansatta 2-pyridoner med biologisk aktivitet mot Listeria monocytogenes och Chlamydia trachomatis.
Kontakt:
Martina Kulén, Kemiska institutionen, martina.kulen@umu.se
