Tema

Osäkerheter sätter krokben för ett klimatsmart skogsbruk

Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.

– Brist på handling påverkas av sådant som instabil marknad, otydlig politisk riktning, kostsam hantering, konkurrerande lösningar, åsiktsskillnader och oklara framtidsutsikter, säger idéhistorikern Erland Mårald vid Umeå universitet

För att klimatanpassat skogsbruk ska göra någon skillnad krävs att alla drar sitt strå till stacken. Men om det är oklart för skogsägare vad man ska göra i skogen och vad andra skogsägare kommer att göra, får det många att tveka även om viljan finns.

– Det finns fortfarande kunskapsluckor, konstaterar Maartje Klapwijk. Det finns till exempel ingen tydlig vetenskaplig samsyn kring hur stor klimatnytta biomassa från skogen kan göra och hur pass omfattande de negativa miljöeffekterna kan vara.

Det är Erland Mårald och ekologen Maartje Klapwijk, SLU, och deras tvärvetenskapliga forskargrupp inom Future Forests som gått på djupet med frågan om varför skogens roll i klimatomställningen inte realiseras trots stora förhoppningar.

Kunskap kan inte fylla alla luckor
En aspekt på varför blev särskilt tydlig: osäkerhet går inte alltid att hantera med mer kunskap.

– Vår forskargrupp har varit tvärvetenskapligt sammansatt och medan jag själv och andra naturvetare ofta betonade vikten av att täppa till biologiska och tekniska kunskapsluckor så lyfte samhällsvetare och humanister fram andra infallsvinklar, säger Maartje Klapwijk.

– Till exempel betydelsen av institutionell tydlighet och styrning, samt det faktum att kolliderande värderingar ofta är starka och inte alltid kan förändras med mer kunskap.

– Just frågan om skogens klimatnytta har på senare tid tydligt illustrerat hur värderingarna går isär, där länder och organisationer hamnar på varsin sida av konflikten, säger Erland Mårald.

– Trots att detta spiller över på forskningen undviker många forskare att undersöka betydelsen av normativa problemställningar.

Därför får inte bioenergin genomslag
– Bioenergifrågan är här intressant som exempel, säger Maartje Klapwijk. Vi kan se att det är en kombination av strategiska utmaningar, institutionella brister, kunskapsluckor och kolliderande värderingar som påverkar hur bioenergin får genomslag.

– En skogsägare som funderar på att bidra till energiomställningen genom att satsa på bioenergi har att förhålla sig till rådande skogs- och miljölagstiftning, certifieringsstandarder, en outvecklad och osäker framtida marknad och olika värderingar om det är hållbart eller inte att nyttja skogen för energiändamål.

– För att hantera frågan effektivare borde vi på ett samlat sätt väga in alla dessa aspekter – finns det tillräcklig kunskap, finns det tillit till institutionerna, upplevs samhällsstödet som långsiktigt och finns det värderingsbaserade konflikter som måste hanteras? Mitt stalltips är att om inte de som styr tar tydlig ställning i någon riktning så kommer inget att hända, säger Maartje Klapwijk.

Kontakt:
Erland Mårald, professor, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå Universitet, erland.marald@umu.se

Artikel:
Capturing complexity: Forests, decision-making and climate change mitigation action, 
Global Environmental Change.

Studien har letts av Maartje Klapwijk, forskare inom skogsentomologi vid SLU, Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och Johanna Boberg, forskare inom skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. Övriga deltagare är Johan Bergh, professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet, Kevin Bishop, professor i miljöanalys vid SLU, samt professor i akvatisk klimatologi vid Uppsala universitet, Christer Björkman, professor i skogsentomologi vid SLU, David Ellison, miljöpolicyforskare, Adam Felton, forskare inom skogsekologi vid SLU, Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet, Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, Carina Keskitalo, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Johan Sonesson, forskare inom skogsskötsel vid Skogforsk, Annika Nordin, professor i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, Eva-Maria Nordström, forskare inom skoglig planering vid SLU samt Jan Stenlid, professor i skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Osäkerheter sätter krokben för ett klimatsmart skogsbruk

 lästid ~ 3 min