Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 september 2018

De flesta blir svenska med tiden

Utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, något som riskerar att öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner. Men den skillnaden jämnar ut sig med tiden, visar en analys av studier om politisk integration.

En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

Förståelse för det politiska systemet
Frågan forskarna ställde sig var: Vad händer när ett land som Sverige, med ett sedan länge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt många människor från länder där politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmänna val i praktiken främst syftar till att legitimera den styrande regimen, och där andra folkgrupper i landet ofta utmålas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige?

Politisk integration är viktig för ett lands demokrati och stabilitet, och kan sägas råda då utrikes och inrikes födda är politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefär samma utsträckning.

– Vi ser att utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, både i val och i andra former av politiskt engagemang. När allas ståndpunkter inte når beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid Linnéuniversitetet.

Ville veta vad som händer på lång sikt
Skillnaderna är förklarligt nog är betydligt större för gruppen som kommit hit från krigs- och konfliktdrabbade auktoritära stater, än för dem som kommer från exempelvis Skandinavien. De bär ofta på erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frågan är vad som händer med åren. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivå med de som är födda i Sverige?

Studier av 1990-talets omfattande flyktingvåg, som i hög grad präglades av flykten från före detta Jugoslavien, kan ge några fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvågen anlände människor då från länder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet är tongångarna i debatten, och ifrågasättandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.

I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger på ett internationellt sett unikt omfattande enkätmaterial, där utrikes födda var väl representerade jämfört med vanliga opinionsundersökningar.

Analyserna visar att utrikes födda efter ett antal år kom ikapp dem som fötts i Sverige, både vad gäller tolerans och kunskaper om det svenska samhället och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat från ett annat västerländskt land tycks denna process gå förhållandevis snabbt, medan mer tid krävdes för en person utan högre utbildning som flytt från en auktoritär stat, i storleksordningen 20–30 år. Även i det senare fallet tycktes dock en utjämning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.

Arbetslivet viktig väg in i samhället
Vad är det då som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas på? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbättra kunskaperna i det svenska språket och delta aktivt i det svenska samhället. Med det följde förbättrade kunskaper om den svenska politiken och samhället, bättre tillgång till gynnsamma sociala nätverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rättigheter.

– Resultaten är intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns påtagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men även skillnader. Ett exempel är den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tänkas förstärkas om många socioekonomiskt utsatta människor bor i samma område, säger docent Per Strömblad, Linnéuniversitetet.

– Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas på. Stärkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsområden, kan vara en del av svaret, säger Per Adman.

Referenser:
Adman, P., & P. Strömblad. ”Political Integration in Practice: Explaining a Time-Dependent Increase in Political Knowledge among Immigrants in Sweden”. Social Inclusion (2018, Volume 6, Issue 3)

Adman, Per, and Per Strömblad. ”Political Trust As Modest Expectations.” Nordic Journal of Migration Research (2015): 107-116.

Adman, Per, and Per Strömblad. ”Time for tolerance: exploring the influence of learning institutions on the recognition of political rights among immigrants”. Comparative Migration Studies. Accepted. Under publication.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1240394&dswid=6568

Kontakt
Per Adman, per.adman@statsvet.uu.se
Per Strömblad, per.stromblad@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera