Tema

Salamandrarna som förändrade stadsbarnen

Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel.

Stephan Barthel har, tillsammans med forskare från Stockholms Resilience Centre, under två år följt ett projekt där mellanstadieelever vid en skola i Bromma fått agera som naturvårdare under skoltid.

– Vi vill visa på att den pågående urbaniseringen som ska bygga stadslandskap för 2.7 miljarder människor, där den hetaste trenden är att förtäta, bygger bort den här möjligheten för barn om man inte bevakar den, säger Stephan Barthel.

Poolen blev en dödsfälla
Vid en damm i Olovslunds Park i Bromma finns en av de viktigaste avelsplatserna i Stockholmsregionen för de två salamanderarter som finns i Sverige.

Ett stort problem har varit att salamandrarna, under sin årliga vandring för att para sig i dammen på våren, ofta faller i en betongpool som ligger intill deras damm. Salamandrarna kan inte komma upp ur betongpoolen, eftersom den är tom på vatten vid den tiden av året, och poolen blir en dödsfälla.

Under 2007 genomförde de lokala myndigheterna ett antal åtgärder för att försöka lösa problemet. Dessa var dock inte tillräckligt effektiva, vilket ledde de bad om hjälp från en närliggande skola

Räddarna i nöden
Sedan 2008 deltar Olovslundskolan i Salamanderprojektet. Detta involverar 60-70 elever årligen och syftet är att både att rädda salamandrar och samtidigt lära eleverna om arbetet med att bevara djur och natur.

Varje lunch, under salamandrarnas parningssäsong i april till maj, söker en liten grupp barn försiktigt igenom staplar av löv spridda i betongbassängen och placerar alla salamandrar de hittar i en hink med vatten.

Lövhögarna har barnen själva placerat ut, för att ge salamandrarna möjlighet att gömma sig och att undkomma solen.

Små forskare
Innan salamandrarna släpps ut i den närliggande dammen, dokumenterar barnen arten och könet hos de som hittats, samt från vilken stapel av löv de hittades.

Dessa dagliga rapporter vidarebefordras sedan av läraren till en biolog som då kan spåra migrationstrender, antalet salamandrar som fångas och som också övervakar projektet.

Under de tio år som projektet pågått har 1204 stora salamandrar (Crested newts) och 3715 mindre (Gemensamma nyts) räddats av Olovslundskolan.

– Tack vare barnens insats kan den lokala salamanderpopulationen förbli stabil i en tid då urbaniseringen utgör en hot mot många urbana amfibier, säger Stephan Barthel.

Att lära med alla sinnen
Detta blir en annan typ av lärande, än där man läser böcker eller hör en lärare prata.

– Om man läser så blir det en mer ytlig förändring, men när man lär sig med hela sin kropp, känner och luktar och ser och upplever, så kan det förändra en människa mycket snabbare och mer fundamentalt.

Stephan Barthel säger att forskarna sett en stor förändring i barnens värderingar och känslor för naturen och att många uttryckte att de i framtiden skulle vilja jobba med att rädda djur och vårda naturen.

– Nästan allihopa som deltagit hade under den här perioden observerat salamandrar ute i naturen, medans de innan aldrig hade gjort det. Så de hade lärt dig se naturen på ett annat sätt, säger Stephan Barthel.

Studien:
Fostering Children’s Connection to Nature Through Authentic Situations: The Case of Saving Salamanders at School

Kontakt:
Stephan Barthel, docent i geospatial informationsteknik vid HiG Urban Studio Högskolan i Gävle, stephan.barthel@hig.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Salamandrarna som förändrade stadsbarnen

 lästid ~ 3 min