Grottbjörnen är utdöd – men dess DNA lever vidare
-
- Artikel från Naturhistoriska riksmuseet
- Ämne: Natur & teknik
Den nu utdöda grottbjörnen och vanliga brunbjörnar fick ungar med varandra. Kartläggning av grottbjörnens arvsmassa visar att deras DNA finns kvar i dagens brunbjörnar.
Grottbjörnar och många andra stora däggdjur dog ut för omkring 25 000 år sedan men deras DNA kan finnas kvar i dagens djur. Det är ont om bevis för detta men nu visar en kartläggning av grottbjörnens arvsmassa att några procent av dagens brunbjörnars DNA kommer från grottbjörnar, visar en studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
– Det här ändrar vår syn på vad ett utdöende betyder, säger professor Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet. På ett genetiskt plan kan arter påverka evolutionen tiotusentals år efter att de försvunnit som levande varelser.
Grottbjörnars DNA analyseras i särskilt rena laboratorier och för att inte blanda provet med annat DNA bär forskarna skyddsdräkter. På bilden syns även en skalle från en stäppbison. Foto Staffan Waerndt, Naturhistoriska riksmuseet
Resultatet visar att grottbjörnar och brunbjörnar måste ha fått ungar tillsammans, troligen vid ett flertal tillfällen. Bägge arterna levde i Eurasien under hundratusentals år innan grottbjörnen dog ut som art för ungefär 25 000 år sedan, troligtvis med människan som bidragande faktor.
Grottbjörnar och brunbjörnar fick ungar tillsammans.
Forskarna kunde kartlägga grottbjörnens arvsmassa genom sekvensering av DNA från benrester från fyra olika grottbjörnar. Benen var mellan 35 000 till 71 000 år gamla. Sedan jämfördes det med DNA från brunbjörnar, både dagens brunbjörnar och sådana som levt samtidigt med grottbjörnarna.
Grottbjörn (Ursus spelaeus) är en utdöd art inom familjen björnar som levde i Europa och norra Afrika under senaste istiden för 10 000 år sedan. Grottbjörnar var ungefär 30 procent större än brunbjörnar och tros främst växtätare. Detta för att den saknade eller hade en reducering av främre kindtänder, vilket kan ha gjort det lättare att tugga växtlighet.
Namnet grottbjörn har den fått då merparten fossil är återfunna i grottor. Benrester har oftast hittats i grottor där grottbjörnarna troligen var under sin vinterdvala. Det antas att grottbjörnen tillbringade mer tid i grottor än exempelvis brunbjörnen som endast använder dem under vintervilan.
Den kan ha dött ut på grund av att klimatet förändrades vilket medförde att dess huvudföda försvann. Det antas också att den förhistoriska människan kan ha spelat en avgörande roll i grottbjörnens utrotning. Arkeologiska fynd som påminner om altare har hittats i direkt anslutning till björnfossil, vilket antyder att det fanns en grottbjörnsdyrkan hos forntida människor. Källa: Wikipedia
Artikeln:
Partial genomic survival of cave bears in living brown bears
Kontakt:
Love Dalén, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet, Love.dalen@nrm.se
Märkliga miniatyrdjur del av evolutionen
Egendomliga djur levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan – till exempel ett med snabel och fem ögon. Och några djur levde vidare längre än man trott,...
Besättningsman på Vasaskeppet var en kvinna
Vem var egentligen skelettet G som hittades på Vasaskeppet? Forskare har tidigare trott att kvarlevorna tillhörde en man, men det stämmer inte. Det var en...
Två romerska mynt har hittats på Gotska Sandön
Forskare har gjort nya fynd under arkeologiska utgrävningar på Gotska Sandön. Två silvermynt från det romerska riket har oväntat...
Koppar gav uppsving för bronsålderstad på Cypern
Eftertraktad koppar och ett skyddat läge gjorde den cypriotiska staden Hala Sultan Tekke till en av bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar nya fynd från...
Nya fynd öppnar kungens unika kryddskåp på Gribshunden
Forskare kan nu visa hur kung och elit satte piff på maten ombord skeppet Gribshunden, som sjönk för 500 år sedan. Utgrävningar leder rakt in i ett förråd av exotiska...
Storskalig valjakt i Skandinavien redan på 500-talet
En väl utvecklad jakt på några särskilda valarter inleddes redan under 500-talet. Det kan forskare konstatera efter analys av arkeologiska fynd med spelbrickor gjorda av...
Klimatförändringar kan ha fått civilisationer att blomstra – och kollapsa
Forskare har undersökt skiftningar i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år i ett område i sydöstra Iran. Studien visar hur klimatförändringar har ändrat...
Människor begravdes i våtmarker under tusentals år
Många mötte en våldsam död och lämnades i myrar och våtmarker. Det här sättet att begrava människor har en mycket lång tradition. Det visar en stor arkeologisk studie av...
Stor invandring till Skandinavien under vikingatiden
Invandringen till Skandinavien från andra delar av Europa var intensiv under vikingatiden – och migranternas genetiska arv kan fortfarande spåras hos nordbor idag. Främst...
Äpplet kan ge ökad kunskap om krigsskeppens utveckling
Örlogssskeppet Äpplet, som hittats utanför Vaxholm, innehåller värdefull information för forskare. Vraket kan ge nya ledtrådar till hur dåtidens krigsskepp utvecklades...
Arkeologer gör oväntade fynd på Gotska Sandön – ”förbryllande”
En stor mängd sälben och slaktavfall från ko – bland annat. Fynd från nya utgrävningar på Gotska Sandön förvånar...
Bevis för att det funnits sjöar i Saharaöknen
Analys av fossila alger ger bevis för att det funnits sjöar i Sahara under Afrikas ”gröna period” för 5 000 till 10 000 år sedan. Att förstå hur klimatet i öknen har...
Läs också
- 1
- 2
- 3
