Tema

Klimatförnekelse starkt kopplad till högernationalism

Högernationalismen bidrar till att klimatförnekelse ökar. En rykande färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism och klimatförnekelse. Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse. Bland annat studeras hur högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor samverkar.

Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, säger Martin Hultman, docent i teknik- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola.

Utvinningsindustrin och högernationalister har gått samman
Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och en politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse – att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön – de senaste åren flyttat fram positionerna.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.

Det säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.

I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin.

Sverigedemokraterna, Klaus och Trump
Högernationalismens koppling till klimatförnekelse är ett relativt outforskat område, men nyligen publicerade Environmental Sociology en artikel där Hultman och forskarkollegor visar på sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse – via en studie av Norge.

Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.

Vaclav Klaus, St. Wenceslas National Festival, Czech Republic, 28.9.2017

– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som närmast övertydligt exempel.

Världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter
Genom det nya forskningsprojektet etableras en unik internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.

– Tack vare den internationella plattformen kan vi undersöka hur klimatförnekelseargument uppstår och sprids – och se skillnader och gemensamma nämnare i olika kulturella kontexter, säger han.

En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.

För att slippa ändra vår livsstil
– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin – även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.

Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.

– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige – och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil – måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.

Exxon gas station illuminated at night. 17.4.2016, Dallas, Texas, United States

Globalt forskarnätverk om klimatförnekelse etableras
Projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse” är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Via projektet etableras världens första forskarnätverk om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som samlar ett 40-tal forskare världen över, där ibland professor Riley Dunlap, Oklahoma State University.

Projektet ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:

  1. Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
  2. Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
  3. Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.

Olika former av klimatförnekelse
Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

  • Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse.
  • Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik.
  • Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
  • Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.

Publikationer inom området klimatförnekelse:
Högernationalism
Krange, O. Kaltenborn, B.& Hultman, M. (2018). “Cool Dudes in Norway: Climate Change denial among conservative Norwegian Men”, Environmental Sociology.

McCright, A., Dunlap, R (2011). ”Cool dudes: The denial of climate change among conservative white males in the United States”, Global Environmental Change.

Forchtner, B., Kroneder, A., & Wetzel, D. (2018). “Being Skeptical? Exploring Far-Right Climate-Change Communication in Germany”, Environmental Communication.

Anshelm, J., & Hultman, M. (2014). A green fatwā? Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity, NORMA: International Journal for Masculinity Studies, 9(2), 84-96.

Utvinningsindustrin
Supran,G; Oreskes, N (2017). ”Assessing ExxonMobil’s climate change communications (1977–2014)”, Environmental Research Letters.

Oreskes, N., & Conway, E. M. (2011). Merchants of doubt: How a handful of scientists obscured the truth on issues from tobacco smoke to global warming, Bloomsbury Publishing, USA.

Young, N., Coutinho, A. (2013). ”Government, Anti-Reflexivity, and the Construction of Public Ignorance about Climate Change: Australia and Canada Compared”, Global Environmental Politics.

Konservativa tankesmedjor
Brulle, R (2014). ”Institutionalizing delay: foundation funding and the creation of U.S. climate change counter-movement organizations”, Climatic Change.

Bohr, J. (2016). ”The ‘climatism’ cartel: why climate change deniers oppose market-based mitigation policy”, Environmental Politics.

Dunlap, R, & Jacques (2013). “Climate Change Denial Books and Conservative Think Tanks. Exploring the Connection”, The American Behavioral Scientist.

Anshelm, J., & Hultman, M. (2014). Discourses of global climate change: apocalyptic framing and political antagonisms, Routledge, London.

Kontakt:
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier, Chalmers, 0709-450112, 031-772 63 78, martin.hultman@chalmers.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Klimatförnekelse starkt kopplad till högernationalism

 lästid ~ 5 min