Tema

Dubbla signaler i årets mångfaldsbarometer

Svenskarnas attityder till mångfald har försämrats, visar årets mångfaldsbarometer. Samtidigt ökar andelen som har goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund, i skolan eller på jobbet.

Attityderna har blivit sämre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen, konstaterar Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern.

– Det förändrade politiska klimatet när det gäller immigration i allmänhet och de nyanlända i synnerhet kan ha påverkat synen på mångfald. Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender.

–  Tyvärr innebär detta fokus att alla de välfungerande relationerna mellan människor i stadsdelar, skolor och på arbetsplatser får mindre uppmärksamhet.

Attityderna har försämrats
Undersökningen genomförs för tolfte året i rad och omfattar en enkät till 613 personer i åldern 18-75 år som är bosatta i Sverige.  Enkäten visar att det är bland kvinnorna som attityderna har försämrats kraftigt och det gäller både lågutbildade och högutbildade. Även personer över 50 år sticker ut med en ökad negativ syn.

Fortfarande anser sex av tio, 59 procent, att den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen, men detta resultat tangerar det rekordlåga andelen 2010. De senaste tre mätningarna visar också på en negativ trend, från 65 procent 2014. Även de som helt tar avstånd från detta påstående har ökat och når rekordhöga 22 procent, från 18 procent 2016 och 11 procent 2014.

– Det finns flera tänkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förändring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa. Vi ser hur strukturell och institutionell diskriminering av minoriteter, på grund av etnicitet, religion, ras med mera, ger upphov till ökad intolerans hos större delar av befolkningen vilket i sin tur leder till diskriminerande maktförhållanden i samhället, säger Fereshteh Ahmadi.

Hon konstaterar också att mediebilden av ökad rasism och främlingsfientlighet kan vara en förklaring.

– Medier, politiker, forskare och opinionsbildare bidrar också till att stärka fördomar genom att i stor utsträckning framställa invandring som ett problem. Mediabilden av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat särskilt kvinnor.

Erfarenheterna har förbättrats
Samtidigt ökar andelen som säger sig ha goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund, i skolan eller på jobbet, till 74 procent, den högsta uppmätta andelen någonsin. Undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda. Högutbildade är mest positiva och för unga fås rekordhöga mätvärden, men fortfarande föredrar 23 procent att ha svenska kollegor. Åtta av 10 anser att människor med utländsk bakgrund skall ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar.

– Lågutbildade personer har de mest negativa attityderna, personer med högre utbildning har mer positiva attityder. En förklaring kan vara att de med högre utbildningsnivå ofta har en stabil sysselsättningssituation som gör att de kan känna sig mindre hotade, medan lågutbildade känner att de marginaliseras och försummas och blir ett offer i samhället.

Diagram ur mångfaldsbarometern. Bild: Högskolan i Gävle

– Ökade negativa attityder gentemot invandrare kan generellt också bero både på känslor av oro över omfördelning av resurser, i kombination med utsatta arbetssituationer, och en drastisk ökning av inflödet av migranter.

Religion kontroversiellt ämne
Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv når rekordlåga nivåer och det är främst män över 50 år, med grund- eller gymnasieutbildning, som står för försämrade attityder. Allt fler anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta och att islamska friskolor motverkar integration och att böneutrop stör mer än kyrkklockor.

Acceptansen till slöja har förändrats, en majoritet tycker fortfarande att det är oacceptabelt med slöja på arbetsplatsen eller i skolan, men andelen som tycker att det är acceptabelt har nästan tredubblats, från 12 till 30 procent. Vad gäller förändringar i attityder till slöja på allmänna platser, är nu flera positiva än negativa.

Medan 46 procent är positiva till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att bevara sina kulturella traditioner, är 39 procent negativa och 15 procent neutrala.

Majoriteten positiva till utländska grannar
Lite mer än en tredjedel föredrar fortfarande svenska grannar. Men en majoritet, 53 procent, skulle inte flytta om nyanlända flyttade in i deras trappuppgång. Det är en ökning med nio procent från 2016. Knappt hälften, 45 procent, anser inte att nyanlända är mer högljudda och stökiga än svenskar, också det en ökning från den senaste undersökningen.

– Där det inte finns något personligt förhållande och kontakt mellan minoritets- och majoritetsgrupperna finns det större risk för uppkomsten av negativa attityder. Detta kan i sin tur förklara varför respondenter i vår studie som har haft mindre erfarenhet och kontakt med invandrare visar mer negativa attityder, säger Fereshteh Ahmadi.

Hon påpekar att unga är underrepresenterade i undersökningen.

– Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet.

Mångfaldsbarometern har genomförts sedan 2005 och kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Sedan år 2013 genomförs studien vid Högskolan i Gävle. Enkäten har skickats ut per post till 613 personer i åldern 18-75 år som är bosatta i Sverige.

Undersökningen:
Mångfaldsbarometern 2018

Kontakt:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i Gävle, 0090-543 50 82 207, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dubbla signaler i årets mångfaldsbarometer

 lästid ~ 4 min