Tema

Låna verktyg på biblioteket

Hammare för utlån – vad fyller ett verktygsbibliotek för funktion i samhället, och varför lånar människor verktyg där? Det har Jonas Söderholm, nyligen disputerad i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, studerat i sin avhandling.

Lådor med borrbits, en vägg med stegar och ett hörn med cementblandare, slipmaskiner och motorsågar. Så kan det se ut på ett verktygsbibliotek. Det är inga hyllor i raka led med rektanglar av böcker sorterade på kategori och författare. Men det finns likheter.

– Det kan vara samma system för utlån, besökarna har sina lånekort och det kan vara förseningsavgifter, säger Jonas Söderholm.

Han har gjort intervjuer med 22 låntagare och 11 personal och chefer på tre olika verktygsbibliotek I USA. Två av dem var folkbibliotek och ett av dem en ideell verksamhet.

– I studien är folkbiblioteken överrepresenterade. I USA finns det ett hundratal verktygsbibliotek och ungefär tio av dem är folkbibliotek. Den vanligaste driftsformen är att de är baserade på donationer och volontärarbete, säger han.

Anledningen är att han ville studera vad ett folkbibliotek kan erbjuda och varför och vad det gör med dess identitet. Att studien är förlagd i USA beror på att verktygsbibliotek är mycket vanligare där än i Sverige, även om de är på frammarsch. I Borås finns det till exempel en verktygsdel i biblioteket som ligger i stadsdelen Norrby.

Vill stötta den lokala omgivningen
– Jag kunde se att anledningen till att verktygsbiblioteken finns är en önskan om att stötta det lokala området, där pratar man om sitt ”community”. De vill hjälpa de närmaste invånarna att kunna renovera, sköta sina trädgårdar eller starta en verksamhet – det handlar alltså inte om att lösa några globala problem. En del av verktygsbiblioteken hade varit verksamma sedan 1970-talet, långt innan idéer om hållbar utveckling och trender att dela i stället för att konsumera och producera nytt.

Låntagarna kom ofta till verktygsbiblioteken av ekonomiska skäl. Det kunde vara unga personer på 16 år som hoppat av skolan med en önskan om att arbeta som hantverkare. Men för att få sina första jobb behövde de låna verktyg innan de fått så mycket inkomst att de kunde köpa egna.

En del ville också prova ett verktyg innan de köpte eget för att vara säkra på att det var det rätta. Men det fanns krav på bibliotekarien att känna till verktygen och att de skulle ha kompetens att kunna ge råd till låntagare.

– Flera av låntagarna sa att de kände större tillit till bibliotekarien än en järnhandlare eftersom bibliotekarien inte vill sälja något. Till en järnhandlare håller man en kritisk distans för att inte bli lurad att köpa något onödigt eller för dyrt. Men bibliotekarien finns där bara för låntagaren, berättar Jonas Söderholm.

Bidrar med diskussion om bibliotekens identitet
De traditionella biblioteken har konkurrerat med bokhandlare under lång tid, men den konkurrensen är etablerad. Han tycker det skulle vara intressant att undersöka hur ett verktygsbibliotek konkurrerar och samspelar med lokal handel.

– Bibliotekens existens kan ge positiva effekter även för handeln. Till exempel kan en person som lånar ett verktyg ändå behöva köpa brädor och spik. Det kan också finnas en ”try before you buy”-funktion. Att om verktyget personen lånat visar sig vara användbart så vill hen köpa det.

Han tror att avhandlingen kan vara ett bidrag i diskussionen om bibliotekens identitet. Det finns även bibliotek som lånar ut till exempel fröer, leksaker och kläder. Det skulle också vara intressant att studera.

– Vad ska erbjudas gratis i det offentliga egentligen? Biblioteken har varit en fantastiskt stabil institution som fungerat på samma sätt väldigt länge. Min forskning är ett bidrag till att prata om vad som är nästa steg, säger Jonas Söderholm.

Avhandling:
Borrowing and lending tools: the materiality of x-lending libraries

Kontakt:
Jonas Söderholm, jonas.soderholm@hb.se, 0709-45 98 60

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Låna verktyg på biblioteket

 lästid ~ 3 min