Tema

Muntlig obduktion kan bli alternativ i vissa dödsfall

Metoden muntlig obduktion används i många länder, där det normalt inte görs medicinska bedömningar vid dödsfall. Men kan också bli ett alternativ i till exempel Sverige, menar Laith Hussain-Alkhateeb, forskare vid Sahlgrenska akademin. Han har nu vidareutvecklat metoden att intervjua en avliden persons närstående.

Verbal Autopsy eller muntlig obduktion används i dag i ett 50-tal länder i världen. Laith Hussain-Alkhateeb har själv studerat hanteringen på plats i Sydafrika, och föreslår nu ett antal förändringar för att öka precision, kvalitet och produktivitet i metoden.

Förfarandet började tillämpas i Indien på 1950-talet, där forskare etablerade begreppet Verbal Autopsy. Metoden har sedan spridit sig och standardiserats under ledning av Världshälsoorganisationen WHO.

Inte bara medicinskt
Metoden handlar bland annat om att intervjuarna inte måste vara läkare. Tränade fältarbetare med ett frågebatteri på en surfplatta fungerar fullgott. Stramare frågor, som besvaras med ja eller nej, kan dessutom korta intervjutiden från i snitt en timme till 20 minuter.

– Att man skulle uppnå universal täckning med tillgängliga hälsoresurser är mindre troligt. Därför har vi utvecklat ett nytt förhållningssätt, utan läkare och med mer automatiserade modeller. Verktygen är uppdaterade, mer standardiserade, och vi har också fört in andra faktorer än de rent medicinska för att bidra till bättre kunskaper om dödsfallen, säger Laith Hussain-Alkhateeb.

Det handlar bland annat om att öka kunskapen om hur hälsovården fungerar, sociala faktorer, tro och tradition. Om varför folk ibland väljer bort att söka vård när någon insjuknar, och vad de efterlevande själva tror att dödsfallet beror på. Kunskaper som också kan vara viktiga för dem som styr över vårdresurserna.

Migration driver på
Att jämföra regioner med varandra och över tid, med hänsyn taget till vårdsystem, sociala faktorer och annat, kräver välutvecklade och standardiserade verktyg. Sverige driver på och Laith Hussain-Alkhateeb har deltagit i utvecklingen av verktyg som möjliggör dessa jämförelser, också i rikare delar av världen.

– Metoden behövs inte nödvändigtvis bara i områden som saknar system för registrering. Många länder har solida system för att fastställa dödsorsaker, men globalisering och migration sätter systemen på prov. Möten mellan språk och kulturer kan leda till felaktiga klassificeringar också i etablerade system, konstaterar Laith Hussain-Alkhateeb.

Avhandlingen:
Counting deaths, accounting for lives

Kontakt:
Laith Hussain-Alkhateeb

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Muntlig obduktion kan bli alternativ i vissa dödsfall

 lästid ~ 2 min