Artikel från Karlstads universitet

Tonen har hårdnat i välfärdsstaten. Att inte jobba beskrivs alltmer som ett resultat av individuella tillkortakommanden. Arbete och försörjning som tidigare sågs som ett ansvar för samhället, har idag blivit en skyldighet att i det närmaste villkorslöst stå till arbetsmarknadens förfogande, visar forskning inom arbetsvetenskap.

– I den politiska debatten kring sjukskrivning och arbetslöshet beskrivs åtstramningar ofta som oundvikliga. Men min analys visar att dessa snarare är ett resultat av en politisk ambition om att öka individens ansvar och risktagande vid arbetslöshet och sjukdom, säger Tora Nord, forskare vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Arbetsmoral – att göra rätt för sig – har länge kännetecknat den svenska arbetsmarknadspolitiken. Men det som tidigare var ett ansvar för samhället och dess institutioner har alltmer kommit att bli ett ansvar som vilar på individens axlar.

Arbete och försörjning som rättighet har idag blivit en skyldighet att i det närmaste villkorslöst stå till arbetsmarknadens förfogande, visar Tora Nords forskning.

Sanktioner och krav mot individen
Under senare år har både sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkring förändrats och utbetalningsnivåerna har sänkts, samtidigt som kraven för att kvalificera sig för ersättning har skärpts. Kraven på att individen ska vara aktiv har ökat och de ekonomiska sanktionerna mot individen vid misskötsamhet har blivit mer tongivande inom den svenska arbetslinjen.

Det har skett en tydlig förskjutning från samhällsansvar till individansvar, menar Tora Nord.

Hon har undersökt hur förändringarna motiveras i politiken, vilka konsekvenser det får för individer, vilka alternativa föreställningar och arbetssätt som är tänkbara samt hur förskjutningen av ansvar påverkar vår syn på arbete. Hon har bland annat analyserat en rad politiska policydokument, gjort djupintervjuer med arbetsförmedlare, samt tittat på en ny nordisk arbetslöshetsförsäkring som införts på Färöarna.

– Förändringarna handlar med andra ord om ansvarsförskjutningar där kriterier för att få rätt till ersättning ur socialförsäkringen har skärpts. Utbetalningstider och nivåer har minskat i kombination med att kontroller och sanktionsmöjligheter av den sjukskrivne eller arbetslöse har ökat, säger Tora Nord.

Kontroll av arbetsviljan
Arbetsmarknadsfrånvaro – att inte jobba – beskrivs alltmer som ett resultat av individuella tillkortakommanden. Att vara utan arbete blir individens eget fel och därmed ansvar att göra något åt. Men orsakerna till arbetslöshet är till största delen strukturella och därmed inte möjliga för en enskild individ att göra så mycket åt.

På arbetsmarknaden finns också en betydande social skiktning, vilket ger ojämlika möjligheter för individer att ta sig ur arbetsfrånvaron. I takt med att utjämningssystemen och omfördelningspolitiken har bromsats, ökar riskerna för att en ny social klass växer fram.

– Jag gjorde även djupintervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlare med många år i yrket. Från att ha fokuserat på vilken typ av arbete och arbetsgivare som passar för en viss individ, handlar deras yrkesutövning idag mer om en kontroll av arbetsviljan för a-kassans skull. Och kontrollerna betyder mindre tid för samtal med den arbetssökande, berättar Tora Nord.

Kontakt:
Tora Nord, tora.nord@hb.se

Avhandlingen:
Arbete som rättighet eller skyldighet – föreställningar om arbetsmarknadsfrånvaro i välfärdsstaten

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera