Tema

Svensk tolerans sätts på prov

Sverige är ett av världens mest toleranta länder, visar internationella mätningar.
Men tolerans är inget vi kan ta för givet, inte ens i Sverige.
– Toleransen utmanas av både migration och av antidemokratiska strömningar i omvärlden, säger Bi Puranen, generalsekreterare i World Values Survey.

I väst har vi länge haft en stark tilltro till demokratin. Folket väljer sina ledare i fria och rättvisa val, medborgerliga rättigheter skyddar människor och kvinnor och män har samma rättigheter. Men det är värden som vi inte kan ta för givna, menar Bi Puranen.

– Särskilt i Östeuropa, Balkan och kring Medelhavet finns det allvarliga hot mot demokratin. Om tilltron till de demokratiska systemen skulle fortsätta att minska kommer det att påverka toleransen.

Samma oro känner Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet som forskar om politisk tolerans. Han säger att det går en populistisk våg över hela Europa som utgör en fara för toleransen.

– Vi ser flera partier som hänvisar till snäva och exkluderande varianter av nationalism.  De säger sig ofta företräda majoritetsbefolkningen eller det ”sanna folket” och många av de partierna underkänner fri opposition. Vi har till exempel Fidesz och Jobbik  i Ungern, Lag och Rättvisa i Polen och Slovakiska Nationalistpartiet i Slovakien, säger han.

– I övriga Europa förekommer ett flertal mer eller mindre radikala exempel som norska Fremskrittspartiet, Sverigedemokraterna, Lega Nord i Italien, franska Front National och tyska Alternativ för Tyskland.

Womens March, Norrmalmstorg i Stockholm 21 januari 2018.

World Values Survey mäter invånarnas värderingar i ett hundratal länder och toppositionen i toleransligan delar Sverige med de andra nordiska länderna. Där ryms en generös inställning till att människor är olika och respekt för att man kan vilja leva sitt liv på olika sätt, enligt mätningarna.

Hög tolerans avspeglar sig bland annat i attityden till homosexuellas rättigheter, i synen på andra nationaliteter och på vilket inflytande barn ska ha. Något som Bi Puranen sammanfattar som frihetliga värden.

Litar på människor man inte känner
De nordiska länderna kännetecknas bland annat av att medborgarna känner en stark tillit till samhället. Tillit till den egna gruppen har människor i nästan alla länder, men att lita på människor man inte känner och människor med annan nationalitet och religion är betydligt ovanligare.

Tillit förstärker toleransen och Bi Puranen säger att också den ökar i de nordiska länderna.

– Sammantaget har vi mycket empiri som pekar mot att toleransen växer. Den trenden är tydlig.

Men toleransen är på inget vis ovillkorlig. Bi Puranen menar att de frihetliga värdena kan utmanas av människor från kulturer där toleransen är betydligt mindre än i Norden. Samtidigt kan ett starkt avståndstagande möta dem som ifrågasätter de fria normerna. En reaktion som kan slå över i intolerans.

Gränsdragningarna blir särskilt tydliga i samband med migration. Hur ska en kommun och dess tjänstemän förhålla sig till exempel till månggifte, tvångsomhändertagande av barn, barnäktenskap eller tvångsäktenskap?, säger Bi Puranen.

– Här uppstår ofta uppslitande konflikter som tär på det lilla förtroendekapital som finns mellan majoritetsbefolkningen och de nyanlända och där toleransen prövas.

En annan oroväckande utveckling är att det är stora skillnader i hur människor i olika länder uppfattar vad som är demokrati.

Så mättes toleransen

Den sociala toleransen mäts genom att medborgarna i de olika länderna får svara på frågor som rör en rad skiftande områden. Bland annat studeras människors uppfattning om mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och förtroendet för samhällets institutioner.

Dels handlar frågorna barnuppfostran. Där utmärker sig de nordiska länderna genom att låta barnen ta stort eget ansvar, att uppmuntra dem till att tänka självständigt och att stimulera deras kreativitet.

Ett annat område är synen på jämställdhet och vilken position kvinnor har i samhället. Något som tangerar den del som tar upp individens rättigheter. Toleransen går hand i hand med uppfattningen att varje person själv får bestämma vem den ska gifta sig med, om den ska ha barn och om den ska skilja sig.

Slutligen undersöks vilka möjligheter människor har att göra sin röst hörd. Kan man  uttrycka sin åsikt i familjen och i lokalsamhället?  Kan man påverka valet av regering?
Hur människor ställer sig till de här frågorna vägs samman och bildar alltså ett mått på hur tolerant ett samhälle är.

World Values survey är ett internationellt nätverk av forskare som sedan 1981 intervjuat  människor i ett hundratal länder om deras värderingar. Den senaste undersökningen presenterades 2015, nästa rapport kommer att publiceras under 2018. 

– I till exempel Mellanöstern anser många att demokrati kännetecknas av att religiösa myndigheter ytterst ska tolka regler och lagar, att militären kan få ta över om regeringen är inkompetent och att folket ska lyda sina ledare. Väldigt få i västvärlden ser detta som tecken på demokrati, säger Bi Puranen.

Sten Widmalm forskar om politisk tolerans som är ett snävare begrepp än social tolerans. Politisk tolerans handlar om medborgarnas vilja och benägenhet att acceptera att även den som har åsikter som man själv ogillar också har politiska rättigheter.

– Vilka rättigheter är man beredd att dela med sig av till grupper och individer som man ogillar? Är man politiskt tolerant så tycker man att alla ska ha samma rättigheter oavsett vilka politiska åsikter man har. Det innebär till exempel att man inte går ut och kastar molotovcocktails för att en regering som man själv inte röstat på har kommit till makten. Eller att det fria ordet får utnyttjas även av den som har åsikter som man själv inte håller med om.

Stockholm Pride, 1 augusti 2015.

Men den politiska toleransen saknar inte gränser. Sten Widmalm säger att den som vill avskaffa demokratin eller gör sig skyldig till hets mot folkgrupp har sagt upp sitt demokratiska kontrakt.

Den politiska toleransen mäts inte i någon av de opinionsundersökningar som görs i Europa eller i World Values Survey.  Man kan bara delvis utgå från att den politiska toleransen följer den sociala toleransen. Därför vet vi inte hur stark eller livskraftig den politiska toleransen är i vår del av världen, säger Sten Widmalm.

Och precis som den sociala toleransen så visar forskningen att grundläggande demokratiska värderingarna snabbt kan slås sönder. Det kan räcka med att en grupp i samhället använder sig av hot om våld för att intoleransen ska växa sig stark. Det sker till exempel i Indien, säger Sten Widmalm. Men även läget i Europa är allvarligt.

– Demokratin försvagas i hela världen i dag.  Och undermineras demokratin så försvinner toleransen. Toleransen är skör och den är svår att bygga upp igen om den en gång raserats.

Men trots de dystra tendenserna finns också ljuspunkter. Det går att avläsa i World Values Survey.

– Om vi tittar på när människor är födda så ser vi att de toleranta värdena ligger betydligt högre hos yngre personer. Och det mönstret återfinns i hela västvärlden, säger Bi Puranen

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svensk tolerans sätts på prov

 lästid ~ 5 min