Bakgrundsprat stör mest på jobbet
Bakgrundsprat på jobbet stör mycket mer än vi tidigare trott. Avgörande för i vilken grad det stör är hur mycket vi förstår diskussionerna runt omkring oss. Slutsatsen av ny forskning inom miljöpsykologi är att människor behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva.
Marijke Keus van de Poll, forskare inom miljöpsykologi vid Högskolan har studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi sitter och skriver.
I ett öppet kontorslandskap är det ofta människor i bakgrunden som går runt och pratar med varandra. Forskning visar att bakgrundsprat är en av de mest störande faktorerna i öppna kontorslandskap.
Men det forskarna har funnit är att det avgörande är hur mycket man förstår av bakgrundspratet.
– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll.
Pratet går in i hjärnan
Hon förklarar att så snart man kan uppfatta vissa ord eller meningar blir man störd. Att det räcker med att man kan förstå lite här och där och att även om man försöker ignorera det så dras uppmärksamheten iväg och man blir störd.
– Det går inte att helt koppla bort bakgrundspratet, ljuden kommer in i hjärnan även om man försöker ignorera dem, säger Marijke Keus van de Poll.
Forskarna förklarar det som två olika mekanismer, den ena är att uppmärksamheten dras iväg och den andra handlar om processer som krockar.
Om man hör någonting som är intressant, avvikande, eller om man hör sitt namn, är det lätt att bli distraherad så att uppmärksamheten dras iväg.
Processer som krockar
Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna, säger Marijke Keus van de Poll, som också tittat på vad som händer om man försöker maskera bakgrundspratet genom att till exempel lägga på ett brusljud.
Det har visat sig vara effektivt, då man inte längre förstår lika mycket så störs inte prestationen i någon högre grad.
– Men människor tycker inte om att arbeta i en miljö där det är så mycket ljud och brusljud är ofta inte omtyckt, säger Marijke Keus van de Poll.
Babbel stör minst – men tystnad är bäst
Andra alternativ för att maskera bakgrundsprat, som forskarna i Gävle undersökt, är ljud av vatten, vågor och ljud av flera människor som pratar samtidigt, babbel.
– Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad.
Även om babbelljud är effektivt, så är tystnad fortfarande mest uppskattat.
– Jag ser inte användning av maskeringsljud som någon optimal lösning på ljudproblematiken i till exempel öppna kontorlandskap, eftersom jag tror att människor blir utmattade av det på längre sikt, säger Marijke Keus van de Poll.
Trots forskningsresultaten vill hon inte döma ut arbetsplatser som öppna kontorslandskap, men hon poängterar värdet av tysta rum eller tysta zoner.
– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger Marijke Keus van de Poll.
Avhandlingen:
Disruption of writing in noisy office environments
Kontakt:
Marijke Keus van de Poll, doktorand i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, marijke.keus@hig.se
