Höft med höftskruvar.
Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Tandlagningar, skruvar, höftproteser eller andra metallinobjekt i kroppen kan ställa till det rejält vid en skiktröntgen. Metallinplantat kan orsaka kraftigt försämrad bildkvalitét. Forskning vid Region Örebro län visar nu på bra metoder för att korrigera bildförsämringarna.

Vid strålbehandling av cancer är det mycket viktigt att skiktröntgenbilderna håller hög kvalitet. Om bildkvaliteten försämras på grund av metall i patienten, kan det leda till att det blir svårare att utifrån bilderna bestämma exakt vilket område som ska behandlas.

–  Närvaro av metall kan leda till att bildkvaliteten kraftigt försämras så att anatomin i området inte går att urskilja, vilket kan leda till svårigheter att ställa diagnos utifrån bilderna, säger Karin Andersson, sjukhusfysiker på avdelningen för sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro.

Nya teknik under utveckling
Metallobjekt kan vara tandlagningar, skruvar eller höftproteser i kroppen. Idag är det vanligt att patienter har det.

– Vid planering av strålbehandling kan den försämrade bildkvaliteten också leda till fel vid beräkning av den stråldos patienten ska få, eftersom bilderna används som underlag för beräkningarna, säger Karin Andersson.

Därför pågår ett ständigt arbete med att förfina tekniken.

På senare år har det lanserats flertalet nya tekniker från leverantörer av skiktröntgenapparater för att reducera felen som uppstår på grund av att metall finns i det scannade området.

Röntgen och strålning

Röntgenstrålning – en typ av joniserande strålning som används för bilddiagnostik. Så kallad slätröntgen är den vanligaste typen av röntgenundersökning och ger tvådimensionella bilder av kroppen.
Skiktröntgen (datortomografi, DT och CT) – avbildning med röntgenstrålning från många olika vinklar för att möjliggöra tredimensionella avbildningar av patienten, vilket ger hög bildkvalitet. Används för att undersöka många olika sjukdomstillstånd och även som underlag vid planering av strålbehandling.
Strålbehandling – användning av joniserande strålning av mycket hög energi för behandling av framför allt cancersjukdomar. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner.
Protonstrålbehandling – behandling med protoner, ett strålslag som växelverkar med materia på ett annat sätt än traditionell strålning.Protoner ger andra möjligheter att undvika att bestråla frisk vävnad, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Individuella bedömningar görs för att bestämma ifall protonstrålbehandling är att föredra. Protonbehandling är särskilt lämpligt för barn.

Korrektionsmetoder som gör bilden sämre
Karin Anderssons forskning visar att många av dessa kommersiella tekniker som lanserats avsevärt förbättrar bildkvaliteten inom diagnostik, medan vissa andra metoder inte förbättrar bilderna i någon stor utsträckning.

– Vi har även i vissa fall sett att korrektionsmetoderna försämrar bildkvaliteten i vissa situationer, vilket är viktigt att vara uppmärksam på så att man inte introducerar fel i bilderna som inte fanns där innan. Det är viktigt att radiologerna som granskar bilderna känner till de olika avvikelser som kan förekomma, säger Karin Andersson.

Karin Anderssons visar i sin avhandling att korrektionsmetoder på bildunderlag som används vid strålbehandling, kan leda till förbättrad noggrannhet vid strålbehandling med protoner.

Mer precist med protoner
De växelverkar med vävnad på ett helt annat sätt än traditionell strålning. Användning av korrektionstekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat.

Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Det gör man på Universitetssjukhuset Örebro och övriga kliniker i Sverige. Sedan år 2015 finns det möjlighet att skicka patienter till Skandionkliniken, en nationell resurs lokaliserad i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som kan ge behandling med protoner.

Skiktröntgenavbildningen av patienten och planeringen inför protonstrålbehandlingen görs på universitetsklinikerna.

– Med protoner kan stråldosen koncentreras mer till själva tumören, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Protonernas egenskaper kräver att skiktröntgenbilderna som man planerar behandlingen utifrån är av hög kvalitet. Planering av protonstrålbehandling är mer känsligt för felaktigheter i bilderna på grund av metallobjekt i kroppen, i jämförelse med fotoner, avslutar Karin Andersson.

En linjäraccelerator, vilket är en strålbehandlingsapparat som kan generera foton- och elektronstrålning.

 

Kontakt:
Karin Andersson, Sjukhusfysik vid Universitetssjukhuset Örebro,
karin.andersson@regionorebrolan.se, 073 – 95 96 875

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera