Tema

Så bryts pojkars antipluggkultur

Kulturen att inte plugga som ofta finns bland pojkar kan brytas. Tillåtande normer kring studier, där pojkar kan prata med varann om pluggande utan att tappa status, gynnar deras resultat i skolan.

En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar exempel där pojkar inte anser det vara mesigt att plugga och ger förslag på hur pojkars prestationer i skolan kan förbättras.

När det gäller betygen i grundskolan klarar sig pojkar som grupp sämre än flickor. Flickor har de senaste tio åren haft cirka 25 poäng mer i meritvärde i grundskolans avgångsbetyg jämfört med pojkar. Flickor får bättre betyg än pojkar i alla ämnen, förutom i idrott och hälsa.

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan
– Oftast säger pojkar att de är bra i ett ämne och flickor pratar om att de blir bra i ett ämne. Generellt presterar elever som har synen att man blir bra i ett ämne bättre. Att studera ambitiöst anses dock som feminint bland pojkar, säger Fredrik Zimmerman.

Det är detta som bland annat utmärker skolor med en dominerande antipluggkultur eller ”ingen ansträngnings-kultur” bland pojkar.

I sin studie har Fredrik Zimmerman intervjuat och följt eleverna i två niondeklasser på en skola som tvärtom utmärks av att pojkarna inte blir retade för att de studerar ambitiöst och där det finns fler tillåtande normer när det gäller pojkarnas studerande.

– Lärarnas återkommande tal om studieteknik har bidragit till att pojkarna istället har jargongen och synen att man blir bra i ett ämne, vilket gynnar deras studier. Även flickorna berättar i intervjuerna att de trivs bättre på skolan då pojkarna har synen att man blir bra i ett ämne. Synen på ”blivande” är en av de mer tillåtande normerna på skolan gällande pojkarnas pluggande, säger Fredrik Zimmerman.

Studieteknik och tillåtande kultur hjälper
Pluggkulturen på den aktuella skolan utmärks av att pojkarna öppet kan prata om studier med varandra och studera ambitiöst utan att förlora i status. Samtidigt finns det parallella och motsägelsefulla normer som begränsar pojkars möjlighet att studera ambitiöst. Skilda sociala förväntningar på könen medför att flickor i högre grad utvecklar förmågor som gynnar prestationer i skolan.

Exempel på detta är att flickor från en låg ålder har en högre förväntan från vuxna att visa omsorg, vilket utvecklar deras förmåga till självdisciplin.

– Den förmågan gynnar studier i skolan. Vuxnas förväntan på flickor att visa omsorg utvecklar även förmågan att uppfatta hur andra, exempelvis vuxna, vill att något ska utföras. Det utvecklar flickors förmåga att uppfatta hur lärare vill att uppgifter ska utföras. Det gynnar deras prestationer i skolan, säger Fredrik Zimmerman.

Förändrade könsnormer gynnar pojkars resultat i skolan
Vuxna pratar även oftare med ett mer komplext språk med flickor än med pojkar. Även detta gynnar flickors språkutveckling, vilket är en viktig förmåga för att prestera i skolan.

– Så även om pojkar får studera lika ambitiöst som flickor, utan att bli utsatta för en social kostnad som att förlora i status eller bli retade, har de generellt inte samma utvecklade förmåga att göra detta, säger Fredrik Zimmerman.

Att utmana traditionella könsnormer skulle därför gynna pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman visar i sin studie att när majoriteten av pojkarna utför en handling som ofta anses vara feminin – som exempelvis att visa att man studerar ambitiöst – slutar den att uppfattas som feminin.

– Detta är ett exempel på att förändringar av könsnormer, som gynnar både flickor och pojkar, är möjliga, säger Fredrik Zimmerman.

Avhandling:
Det tillåtande och det begränsande. En studie och pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet,  institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet

Kontakt:
Fredrik Zimmerman, Högskolan i Borås, fredrik.zimmerman@hb.se, 0704-662916

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så bryts pojkars antipluggkultur

 lästid ~ 3 min