Tema

Oklart hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism

På senare år har arbetet för att motverka våldsbejakande extremism tagit fart i Sverige. Inte minst ställs stora förväntningar på vad skolan kan åstadkomma. Men skolpersonalen lämnas i sticket när det gäller hur, när, varför eller med vilket lagstöd de ska agera, visar forskning från Göteborgs universitet.

Göteborgsforskaren Christer Mattsson har själv under många år som lärare arbetat med frågan om extremism i klassrummet. Och i sin avhandling analyserar han de förväntningar som finns på skolan.

Förstår skolpersonalen vilka förväntningar som ställs på dem?

Än så länge har arbetet mot våldsbejakande extremism i svensk skola inte resulterat i några konkreta metoder eller arbetsformer, konstaterar han. Däremot finns riktlinjer för hur lärare bör rapportera varningstecken för extremism, något som riskerar att underminera de tillitsfulla relationer som är grundläggande för pedagogiskt arbete.

– Ingenstans i materialet jag granskat finns en beskrivning av vad som blir nästa steg när polisen, lärare och socialarbetaren sitter i samma rum och berättar för varandra vad de vet om radikaliserade ungdomar i sitt område, säger Christer Mattsson.

Ska vara tryggt att uttrycka åsikter
Till grund för avhandlingen har han bland annat analyserat policydokument från EU-kommissionen och ett kunskapsmaterial från Regeringskansliet samt 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Dessutom har han intervjuat 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.

Sedan 2011 har Sverige utvecklat arbetet för att motverka våldsbejakande extremism. Återkommande framställs inte minst skolan som en central aktör i arbetet.

– Men det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism står delvis i konflikt med skolans demokratiska uppdrag. Demokratiuppdraget, vilket sägs vara utgångspunkten för arbetet mot våldsbejakande extremism, utgår från att kontroversiella frågor och extrema ståndpunkter kan och ska diskuteras.

Undervisningen ska vara ett tryggt rum där elever får pröva sina tankar vilket uppfattas som en del av en demokratisk utveckling hos eleverna, säger Christer Mattsson.

Lärare förväntas rapportera om extrema åsikter
Denna utgångspunkt för undervisningen, diskuterandet av extrema åsikter, kodas i det förebyggande arbetet om till varningssignaler som ska rapporteras, bland annat till polisen.

– Detta saknar stöd i lagstiftningen och kan till och med stå i strid mot elevers grundlagsskyddade rättigheter. Åtgärden riskerar därtill att motverka sitt eget syfte. Forskning ifrån andra länder visar att det är mer angeläget att förstå hur extrema budskap skapar mening för eleverna än att konfrontera dem. Konfrontationen kan komma att leda till ytterligare radikalisering, säger Christer Mattsson.

Avhandlingen visar att samverkan framställs som en slags universallösning för att motverka radikaliseringen. Det finns dock mycket begränsade instruktioner om vad denna samverkan går ut på eller hur den kan bidra till att lösa problemet. I de underlag som bland annat framställs för personal inom skolan framgår det att de ska samverka med andra myndigheter.

– Men det görs utan att det ges relevant kunskap om hur, när, varför eller med vilket lagstöd detta ska göras. Dessutom är de professionella råd som ges till lärarna tämligen banala i ljuset av att lärare är en högutbildad yrkesgrupp, säger Christer Mattsson.

Kontakt:
Christer Mattsson, christer.mattsson@gu.se, 0766-062938

Avhandlingen:
Extremisten i klassrummet – perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Oklart hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism

 lästid ~ 2 min