Tema

Vädret triggade massdöd hos antiloper

Ovanligt varmt och fuktigt väder har visat sig vara den utlösande faktorn till att mer än 200 000 antiloper i centrala Kazakstan dog under tre veckor i maj 2015. Forskare kan i efterhand konstatera att den direkta dödsorsaken var blodförgiftning, orsakad av en bakterie i de utrotningshotade djurens halsar.

Massdöden bland saiga-antiloper i Kazakstan 2015 var förbryllande. På kort tid slogs mer än 80 procent av stammen i landet ut, vilket motsvarade mer än 60 procent av hela den globala populationen. På bara tre veckor utraderades hela hjordar bestående av tiotusentals friska djur i ett område stort som de brittiska öarna i regionen Betpak-Dala. Den direkta dödsorsaken visade sig vara blodförgiftning (hemorragisk septikemi) orsakad av bakterien Pasteurella multocida.

Harmlös bakterie blev dödlig
Bakterien ifråga levde förmodligen i djurens tonsiller utan att göra någon skada fram till den här tiden, så vad var det då som orsakade denna plötsliga och dramatiska massdödlighet? Svaret redovisas nu i en artikel i tidskriften Science Advances av en tvärvetenskaplig, internationell forskargrupp, som letts av Richard Kock från Royal Veterinary College i London, och där SLU medverkat i form av Navinder Singh.

Det forskarna visar är att flera olika faktorer, som var för sig är harmlösa, bidrog till detta märkliga fenomen. Framförallt tycks det ha varit klimatfaktorer, såsom ökad luftfuktighet och höga lufttemperaturer under några dagar, som gav bakterierna gynnsamma förutsättningar att ta sig in i blodomloppet, med blodförgiftning som följd.

Risken för massdöd ökar med vädret
Genom att studera tidigare fall av omfattande dödlighet i saiga-populationer kunde forskarna upptäcka ett mönster: att sannolikheten för plötslig massdöd ökar när vädret är fuktigt och varmt, så som det var 2015.

Forskningen visar också att denna form av plötslig och omfattande massdöd, som har observerats tidigare bland saiga-antiloper (bl.a. två gånger under 1980-talet), saknar motstycke bland andra stora däggdjursarter och tenderar att inträffa i samband med kalvning. Saigan lägger stora resurser på sin fortplantning för att kunna överleva i trakter med extremt inlandsklimat där temperaturen dyker ned till under -40 °C på vintern och stiger till över 40 °C på sommaren, och där både matbrist och vargar hotar. Faktum är att saigan föder större kalvar än något annat hovdjur; Detta gör att kalvarna utvecklas snabbt och kan följa sina mödrar på deras vandringar, men det innebär också att honorna utsätts för större fysiologiska påfrestningar under kalvningen.

Blivit vanligare på senare tid
Med denna strategi kan man förvänta sig att saigan ska ha en hög dödlighet, men artens nutidshistoria tyder på att tillfällena med omfattande dödlighet förekommer oftare, vilket innebär en ökad risk för utrotning. Ett annat exempel är att nära 60 procent av den unika mongoliska underarten av saiga slogs ut under 2017 av en virusinfektion som överfördes från tamboskap.

En omfattande tjuvjakt sedan 1990-talet har också bidragit till minskande populationer, samtidigt som utbyggnaden av järnvägar, vägar och staket hotar att fragmentera djurens livsmiljöer och störa deras migrationer. Sammantaget gör alla dessa hot att ännu en massdöd genom sjukdom kan minska populationen till en så låg nivå att den inte längre kan återhämta sig. De hot som arten nu står inför måste motverkas genom ett integrerat tillvägagångssätt, vilket också görs med hjälp av den handlingsplan som har tagits fram inom Bonnkonventionen – ett internationellt fördrag för skyddet av vilda migrerande djurarter.

Forskningen har gjorts inom ett brett internationellt samarbete, där man har beaktat en mängd faktorer – rörande såväl viltbestånden som boskap, miljö och mänskliga aktiviteter – som kan skapa förutsättningar för sjukdomsutbrott i saigapopulationer.

Det holistiska tillvägagångssättet (”One Health”) har gett forskargruppen breda insikter om massdöd bland saigaantiloper, som sträcker sig längre än de omedelbara orsakerna till epidemin 2015.

Artikeln
Saigas on the brink: Multidisciplinary analysis of the factors influencing mass mortality events. Sci Adv 4 (1), eaao2314. DOI: 10.1126/sciadv.aao2314 Richard A. Kock, Mukhit Orynbayev, Sarah Robinson, Steffen Zuther, Navinder J. Singh, Wendy Beauvais, Eric R. Morgan, Aslan Kerimbayev, Sergei Khomenko, Henny M. Martineau, Rashida Rystaeva, Zamira Omarova, Sara Wolfs, Florent Hawotte, Julien Radoux, Eleanor J. Milner-Gulland. 2018.

Kontakt:
Navinder Singh, forskare, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, navinder.singh@slu.se
090-786 84 49, 070-676 01 03,
(föredrar frågor på engelska)

Läs också

Mer mikroplast från kläderna än maten
20 februari, 2018 | Göteborgs universitet
Himlens stjärnor leder nattens djur
19 februari, 2018 | Lunds universitet
Mikroalg berikar mat
19 februari, 2018 | RISE Research Institutes of Sweden
Ett steg närmare kvantdatorn
19 februari, 2018 | Chalmers tekniska högskola
Daggmaskar som ekologiska värstingar
16 februari, 2018 | Umeå universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vädret triggade massdöd hos antiloper

 lästid ~ 3 min