Nytt tänk kan göra finansmarknaden mer hållbar
Sedan 1 januari 2018 måste fondförvaltare redovisa sitt hållbarhetsarbete. På sikt kan de systemfel som gör finansmarknaden instabil och kortsiktig förändras.
Finansmarknadens intresse för hållbarhet kan ta sig olika uttryck, allt från att utesluta företag som säljer vapen till fonder som gör en mer omfattande granskning av företagens hållbarhetsarbete.
Emma Sjöström, forskare vid Misum, Handelshögskolan i Stockholm, skiljer på etiska fonder som utesluter vissa typer av företag och hållbarhetsfonder som är mer ambitiösa.
Fonder får Svanen-märkning
Sommaren 2017 blev Nordiska miljömärkningsnämnden klara med de kriterier som ska gälla för Svanen-märkta fonder. I oktober 2017 blev de första fonderna godkända för märkningen.
– Hållbarhetsfonder handlar om att ta hänsyn till miljön, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik, och till exempel identifiera vilka bolag som är bäst positionerade.
Hur utbrett är finansmarknadens hållbarhetsarbete?
– Globalt räknar man med att 26 procent av allt förvaltat kapital har nån sorts etisk eller ansvarsfull inriktning, säger Emma Sjöström. I Europa ligger det på 52 procent men den siffran får man ta med en nypa salt då den bygger på egenrapportering. Jag ställer mig frågande till att den ska vara så hög som 50 procent.
Att fler fonder fokuserar på hållbarhet innebär dels att företag som vill utveckla hållbara produkter och tjänster lättare kan få finansiering, dels att trycket ökar på samtliga företag att se över sin affärsmodell. Men än har finansmarknaden en bit att gå innan den kan betraktas som hållbar i sig.
På väg mot långsiktighet
– Den är inte sund som den är nu, kortsiktigheten som präglar den globala finansmarknaden brottas vi fortfarande med och vissa delar är inte alls intresserade, säger Emma Sjöström.
Det finns hopp om att det kortsiktiga tänkandet kan komma att förändras. Emma Sjöström nämner dels regeringens nya krav på att fonderna ska redovisa sitt hållbarhetsarbete, men också en ny generation ekonomistudenter som har ett annat sätt att tänka. Samtidigt är risken att den nya generationen snabbt skolas in i den kultur som råder och anpassar sig efter de belöningssystem som finns. Andra saker som behöver förändras är hur vi värderar företag, menar Emma Sjöström.
Ny lag: Fonders hållbarhetsarbete ska redovisas
Från 1 januari 2018 börjar ny lagstiftning att gälla som innebär att fonders informationsbroschyr och årsberättelse ska innehålla hållbarhetsinformation. Lagkravet gäller för svenska värdepappersfonder, oavsett om de förvaltas av svenskt eller utländskt fondbolag.
– Vi behöver andra modeller för företagsvärdering och analys. Det är många saker som samspelar och som gör att vi kan nå en tipping point, men mycket sitter i kulturen och strukturen.
– Man skulle önska sig ett mer radikalt skifte inom finansmarknaden, säger Emma Sjöström.
Mera genomtänkta förslag
Joakim Sandberg, forskare i moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomi vid Göteborgs universitet, leder en forskargrupp som precis har kommit igång med ett femårigt projekt som ska undersöka just hur ett sådant radikalt skifte kan se ut.
– Vi upplever att många förslag kommer ad hoc, säger Joakim Sandberg. De uppstår i stundens hetta när man vill göra något, men förslagen bottnar inte i något genomtänkt alternativ. Det är vår roll att tänka i nya banor.
Joakim Sandberg tror att många som arbetar inom finansbranschen grubblar över sin roll i samhället. Något han även har upplevt i mötet med finansfolk.
– När vi frågade dem vilka de viktigaste frågorna är svarade många att de jobbar med det praktiska varje dag, och att vi forskare borde syssla med de stora frågorna.
Ny ekonomisk teori
En av de stora frågorna handlar om att ta fram en ny ekonomisk teori.
– Mycket i finansmarknaden har styrts av den teori som har varit ledande, en benhård kapitalism som användes för att motivera en mängd avregleringar. Det är en spännande idé att ett nytt sätt att tänka kan förändra verkligheten.
Forskargruppen består av åtta personer inklusive Joakim Sandberg. Flera av de enskilda projekten tar sig an några av de systemfel som gör finansmarknaden så kortsiktig och instabil. Bland annat undersöks den moraliska sidan av de risker som finansmarknaden utsätter samhället för. Bakgrunden är förstås finanskrisen som orsakade samhället stora kostnader. Ett projekt är att hitta ett nytt belöningssystem än de bonusar som idag driver på risktagandet. Ett annat projekt är hur de idag passiva aktieägarna kan förmås att ta mer ansvar och använda sitt ägande för att styra.
– I väntan på ett radikalt skifte inom finansmarknaden får vi jobba med det vi har, säger Emma Sjöström.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
