Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Bakterier påverkar näringsomsättningen i Östersjön och därmed balansen i havet. Havsbakterier kan ändra sin egen metabolism och ändrar sitt beteende efter årstid, visar forskning vid Linnéuniversitetet. Genom att studera havsbakterier och deras gener får vi veta mer om hur havet kommer att bete sig i framtiden.

Kunskap om havsbakterierna kan hjälpa oss att förutspå hur havet svarar på miljöförändringar, menar Carina Bunse vid Linneúniversitetet.

Hon och hennes kolleger har studerat vilka och hur många olika bakterier som finns i Östersjön under olika årstider och hur aktiva de är i sin näringsomvandling. Hon har även undersökt vilka gener bakterierna använder för att utnyttja olika kolkällor, ljusenergi eller tåla lägre pH i havsvattnet.

Precis som träden som fäller löv på hösten beter sig havsbakterier olika beroende på vilken årstid det är. Havsbakterier hjälper till att omvandla näringen i havet, precis som bakterier i jorden gör i en trädgård.

De har upptäckt att havsbakterierna kan använda gener som heter proteorhodopsin för att få extra energi av ljus och för att kunna ändra sin metabolism. Genom detta förstår man att havsbakterier kan tåla lite lägre pH värden i havsvatten men att det är energikrävande och kan potentiellt påverkas de under en längre period pH-stress till exempel genom havsförsurning.

– Havsbakterier är osynliga vilket gör att vår kunskap om dem har varit väldigt låg. Genom att studera havsbakterier och deras gener får vi veta mer om hur havet kommer att bete sig i framtiden, menar forskarna.

– Bakterier påverkar näringsomsättningen i Österjön. Därför är det oerhört viktigt att förstå när och hur de påverkar och hur processerna fungerar om vi vill hjälpa till att få ett balanserat hav i framtiden.

Avhandlingen:
Bacterioplankton in the light of seasonality and environmental drivers

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera