Tema

Olika bud om hur städer ska bli klimatsmarta

Begreppet kunskap ges olika betydelse när olika grupper talar om omställning till ett mer klimatvänligt samhälle. Det visar forskare vid Linköpings universitet som har undersökt vilken roll kunskap ges i litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.

När klimatet förändras krävs det att samhället ställer om och anpassar sig till förväntade effekter. Olika litteratur beskriver processer för omställning, men beskrivningen av hur denna omställning skulle kunna gå till varierar.

Gemensamt för mycket av litteraturen är dock att staden ses som utgångspunkten för hur förändringen skulle kunna göras.

Att det är tydligt vad som menas när man talar om kunskap är viktigt eftersom denna ges stor betydelse när städer försöker klimatanpassa. Men det finns en lucka i litteraturen, menar forskarna vid Linköpings universitet. En genomgång av kunskapens roll saknas.

Viktigt att prata samma språk
– I städers omställning får kunskap väldigt olika roll, det visar den systematiska genomgång vi gjort av litteraturen. Detta är viktigt att veta för de som använder litteraturen, exempelvis samordnare för omställning i kommuner, regioner och företag samt forskare, säger Mattias Hjerpe, universitetslektor som forskar om städers klimatomställning vid Tema Miljö, Linköpings universitet.

– Då kan alla få mer realistiska förväntningar på vad forskningen kan bidra med samt se fler sätt som forskningen kan bidra på.

I en artikel som finns publicerad i tidskriften Current Opinion on Environmental Sustainability, visar Linköpingsforskarna vilken betydelse kunskap tillskrivs inom olika typer av litteratur som behandlar omställning mot fossilfria och klimatrobusta städer.

Kunskap – ledstjärna i fjärran eller motorn som driver klimatomställningen?

Kunskapens fem roller i litteratur om klimatomställningen, enligt forskning vid Linköpings universitet:

  • en motor som driver omställningsprocessen, det vill säga forskare organiserar själva processen och bidrar med kunskap som för processen framåt.
  • en utomstående konsult som levererar underlag för beslut om omställning på beställning från beslutsfattarna.
  • en befriare som sätter igång omställning, det vill säga kunskap om att en annan ordning är möjlig.
  • en ledstjärna som vägleder omställning, det vill säga en forskningsbaserad princip för hur samhället borde organiseras.
  • en tillfällig kommitté som motiverar omställning, det vill säga att forskare som råkar befinna sig i närheten är med för att legitimera processen.

Genom att skilja mellan olika sorters kunskap för omställning hoppas forskarna bland annat kunna underlätta framtida forskningsanalyser.

– Till exempel kan man underlätta för kommunledningar att precisera hur forskningen och forskare skall involveras i deras stads omställningsprocess, säger Mattias Hjerpe.

Kontakt:
Mattias Hjerpe, universitetslektor vid Linköpings universitet, mattias.hjerpe@liu.se, tel: 011-363438.

Artikel:
The role of knowledge in climate transition and transformation literatures. Hjerpe, M, Glaas, E and Fenton, P. Current Opinion in Environmental Sustainability 2017, 29:26–31

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Olika bud om hur städer ska bli klimatsmarta

 lästid ~ 2 min