Tema

Revisionsberättelsernas evolution genom tiderna

Nu är den kartlagd. Revisionsberättelsens utveckling från mitten av 1600-talet fram till idag. Bakom bragden står forskare vid Karlstads universitet, som samtidigt passat på att undersöka hur en modern revisionsberättelse bör se ut.

Revisionsberättelsen har länge kritiserats för att ha begränsat informationsvärde. För att bemöta kritiken har nya regler om revisionsberättelsens innehåll och form introducerats både i Sverige och internationellt. Trots detta är dagens revisionsberättelse fortfarande till stor del standardiserad, även om det finns viss frihet att lägga till företagsspecifik information.

Därför har Katharina Rahnert, forskare inom företagsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet också undersökt hur en modern revisionsberättelse kan utformas för att möta användarnas behov. Förutom kartläggningen av revisionsberättelsens historia och utvecklingen av revisorsprofessionen.

Ökad transparens
– Efter ett antal företagsskandaler och finanskrisen 2008 har revisorer idag ett lägre förtroende än tidigare. Det vet branschen och möter detta genom att öka transparensen i revisionsberättelsen, säger Katharina Rahnert.

Hon har i sin avhandling fokuserat på två frågeställningar: Hur har den svenska revisionsberättelsen utvecklats och vilka har drivkrafterna varit? På vilket sätt kan revisionsberättelsen förändras för att svara mot de behov av information som finansiella beslutsfattare ger uttryck för?

Katharina Rahnert har analyserat revisionsberättelser för svenska företag, den äldsta daterad 1652 (Norrländska Tjäruhandelskompaniet), och fram till idag. Sammanlagt mer än 1 800 revisionsberättelser och en mängd arkivmaterial.

Rättframma revisorer på 1700-talet
– På 1700- och 1800-talen är revisorerna ganska rättframma och formulerar relativt fritt vad de kommer fram till, tycker om företagens verksamhet och vad de rekommenderar.

– Men i samband med införandet av 1895-års aktiebolagslag förändras revisionsberättelserna åt mer försiktiga formuleringar och de blir alltmer lika varandra. Förklaringar till detta paradigmskifte är att revisionsberättelsen blir en offentlig handling samt att ett skadeståndsansvar för felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen lagstadgas.

I slutet av 1970-talet, när professionen får ökat anseende och förtroende, standardiseras revisionsberättelsen. Sedan dess har revisionsberättelsen ökat i omfång men förblivit standardiserad. Undantagen är de i vardagsspråk kallade ”orena” revisionsberättelser och de nyligen införda Särskilt Betydelsefulla Områden.

Hur ser då den ideala revisionsberättelsen ut?

Katharina Rahnert utformade ett experiment för att testa den nya revisionsberättelsen, den gamla varianten och en konstruerad revisionsberättelse som är baserad på intervjuer med representanter för finansiella beslutsfattare.

Två testgrupper deltog i experimentet: Den ena utgjordes av 121 studenter med baskunskaper inom redovisning och revision vid Mittuniversitetet, Högskolan Väst samt Karlstads universitet. Den andra gruppen bestod av 42 bankanställda med ansvar för kredithantering och med i genomsnitt drygt 20 års yrkeserfarenhet.

– Mina forskningsresultat visar att den nya revisionsberättelsen som vi har idag är en klar förbättring mot den tidigare. Men fortfarande vill användarna ha mer information. Det handlar om mer konkreta uppgifter kring revisionsprocessen och vilka slutsatser revisorn drar. Dessutom anser sig användarna behöva mer information om revisorns oberoende, menar Katharina Rahnert.

Användarperspektivet åter
Ur ett historiskt perspektiv innebär de senaste företagsspecifika tilläggen till revisionsberättelsen en betydande förändring. Revisorerna närmar sig – efter cirka 120 år – återigen ett användarperspektiv istället för ett utförarperspektiv.

– Med tanke på alla förslag och önskemål gällande ett ökat informationsvärde av revisionsberättelsen som identifierats i internationella forskningsrapporter, kan den senaste utvecklingen dock bara ses som ett första steg mot ett ökat hänsynstagande till beslutsfattarnas behov.

– Min forskning har också visat att revisorns beskrivning av Särskilt Betydelsefulla Områden kan skapa frågor och osäkerhet istället för att bidra med en ökad säkerhet i beslutssituationer. Den nya revisionsberättelsen är alltså inte helt oproblematisk, konstaterar Katharina Rahnert.

Avhandlingen:
The Evolution of the Swedish Auditor’s Report

Kontakt:
Katarina Rahnert, katharina.rahnert@kau.se, 070-605 83 61

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Revisionsberättelsernas evolution genom tiderna

 lästid ~ 3 min