Tema

Läroböcker ger passiv beskrivning av personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning beskrivs sällan som aktiva samhällsdeltagare i läroböckerna. Och när det sker handlar det oftast om människor med ett fysiskt handikapp, visar en granskning.
– Läroböcker förmedlar också värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar, påpekar Monika Reichenberg, professor i allmän didaktik som gjort granskningen.

Läroböcker är viktiga för en inkluderande utbildning. Ändå är personer med funktionsnedsättning mestadels osynliggjorda i läroböcker, visar forskning vid Göteborgs universitet.

För att ta reda på hur personer med funktionsnedsättningar skildras i läroböcker har professor Monica Reichenberg granskat aktuella läroböcker avsedda för elever i åldrarna 12-16 år.

Totalt har hon analyserat drygt 6 300 sidor i ett 30-tal läroböcker i historia, biologi samt religions- och samhällskunskap.

Tittade på sociala grupperingar
Tidigare studier har mest uppmärksammat förekomsten av funktionsnedsättning i läroböcker. Däremot har det gjorts få studier rörande vilka sociala grupperingar personer med funktionsnedsättning tillhör. Därför ville Monica Reichenberg undersöka hur funktionsnedsättning representeras i läroböcker med hänsyn till typ av funktionsnedsättning, ålder, etnicitet och aktivt deltagande i samhällslivet.

Med aktivt deltagande i samhället menas huruvida personen med funktionsnedsättning bedriver dagliga aktiviteter som ligger utanför bostaden eller inte. Vidare undersöks förekomsten av engagemang i aktiviteter som kan vara exempelvis sportdeltagande, lönearbete, röstande, protesterande eller att spendera tid med familj eller vänner.

Resultaten visar att mindre än hälften av läroböckerna framställer personer med funktionsnedsättning som aktiva samhälldeltagare. I dessa läroböcker är det dock framför allt personer med fysisk funktionsnedsättning som beskrivs som aktiva. Personer med intellektuell funktionsnedsättning däremot framställs mestadels som passiva deltagare.

Brister i mångfald
– Min analys visar också att personer med funktionsnedsättning i läromedlen är allt från unga till äldre samt att de tillhör den svenska majoritetsbefolkningen, säger Monica Reichenberg som poängterar att läroböcker i alla tider har varit viktiga för elevers medborgarfostran eller vad vi idag benämner som fostran av elevers sociala identiteter.

– Läroböcker förmedlar också värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar. Det är också viktigt att personer med funktionsnedsättningar kan identifiera sig med innehållet i läroböckerna.

De undersökta läroböckerna har utgivningsåren 2005-2016.

Artikel:
The representations of type of disability, ethnicity and age and how these are associated with participation in textbooks, Journal of Special Education and Rehabilitation.

Kontakt:
Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik, monica.reichenberg@ped.gu.se, 0790-45 13 64

Läs också

Borde-fråga i undervisningen ökar miljömedvetenheten
14 december, 2017 | Stockholms universitet
Levandefödsel gör dig social
13 december, 2017 | Lunds universitet
Spelet om trafficking kan rädda liv
13 december, 2017 | Högskolan i Skövde

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Läroböcker ger passiv beskrivning av personer med funktionsnedsättning

 lästid ~ 2 min