Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Genom ett aktivt säkerhetsarbete skaffade sig Alfred Nobels bolag inflytande över myndigheternas reglering av sprängmedelsbranschen. Det gav det nya bolaget ett försprång mot etablerade konkurrenter.

– Normalt sett är det etablerade företag som kan verka i symbios med myndigheterna för att försvåra för nya aktörer på marknaden. Nobels företag var tvärtom en uppstickare inom branschen som tog kontrollen genom tekniskt kunnande och initiativkraft, säger Josefin Sabo, forskare inom ekonomisk historia.

I sin avhandling i ekonomisk historia har Josefin Sabo studerat hur regelverket kring sprängmedelsindustrin växte fram från och med 1800-talets mitt.

Dynamiten krävde reglering
Sprängmedelsindustrin var i sig relativt blygsam i storlek i jämförelse med andra industrier men med en enorm betydelse för hela samhällsutvecklingen, med allt från gruvdrift till stadsbyggnad.

Sprängmedlen var dock farliga att tillverka, transportera, förvara och använda. Det blev särskilt tydligt när nitroglycerinet och dynamiten gjorde sitt intåg. Därför behövdes reglering. Det utvecklades tidigt en omfattande lagstiftning som från 1895 kom att kompletteras med ytterligare kontroll. Från 1897 skedde tillsyn genom en särskild myndighet.

Alfred Nobel hade en viktig roll i förnyelsen av sprängmedelsindustrin. Han uppfann först en tändare som gjorde det praktiskt möjligt att använda det extremt känsliga nitroglycerinet som sprängmedel. Sedan uppfann han dynamiten som en säkrare utveckling av nitroglycerinet. Det blev också Nobels bolag Nitroglycerin Aktiebolaget som genom olika metoder såg till att ta kommandot över statens sprängämnesreglering.

Inflytande över regleringsmyndigheter
Därigenom skaffade sig Nitroglycerin Aktiebolaget en konkurrensfördel mot de etablerade krutbruken. Då hade dock Alfred Nobel själv lämnat arbetet med bolaget för att istället marknadsföra sina innovationer internationellt.

– Det nya Nitroglycerin Aktiebolaget låg i framkant och staten blev beroende av teknisk expertis som företaget tillhandahöll för att utveckla regler som var nödvändiga för den riskfyllda hanteringen. Att bolaget dessutom visade stort intresse för säkerhetsfrågor spelade också in, säger Josefin Sabo.

Processen där ett företag ”fångar” inflytande över regleringsmyndigheter eller andra offentliga organ för att inskränka konkurrensen eller på andra sätt gynna det egna företaget, är inte okänd bland ekonomer och kallas ”regulatory capture”.

I Nitroglycerin Aktiebolagets fall handlade det förutom tekniskt kunnande om att det nya företaget verkade på en nationell marknad, i motsats till de etablerade krutbruken som var starkt lokalt förankrade. Nitroglycerin Aktiebolaget kunde däremot i kraft av sin position på den nationella scenen lättare kommunicera med staten och med lagstiftaren och hade därmed större möjligheter att påverka utformningen av regelverket.

Avhandlingen:
Dynamite Regulations: The Explosives Industry, Regulatory Capture and the Swedish Government 1858-1948

Kontakt:
Josefin Sabo, josefin.sabo@umu.se 090-786 61 10, 076-346 14 84

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera