Tema

Förstår barn betoningar innan de själva kan betona?

Är stockholmska en fördel när barn lär sig att betona ord? Klart är i alla fall att dialekten skulle kunna underlätta, jämfört med till exempel skånskan. Genom att studera hur stockholmska och skånska barn uppfattar betoningar i språket hoppas forskaren Gilbert Ambrazaitis svara på detta.

Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen av ett yttrande. Och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Gilbert Ambrazaitis, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet, ska tillsammans med sina kollegor undersöka hur och när barn börjar förstå de här mönstren i språket, vilket kallas fokusering. De hoppas också kunna besvara vad som kommer först – förståelsen eller produktionen.

– Genom att studera barnens ögonrörelser på en skärm kan vi följa hur processen går till när de lyssnar på olika yttranden. Barnen behöver inte vara särskilt aktiva i experimenten, de behöver till exempel inte peka på något, vilket innebär att vi kan studera barn i så låg ålder som tre till fem år. Istället följer vi deras blickar, säger Gilbert Ambrazaitis.

Meloditoppar skiljer dialekterna åt
Fokusering är något barn vanligtvis börjar producera i åldern fyra till fem. Men när de börjar tolka fokuseringar i sin språkförståelse är ganska oklart. Genom att till exempel betona ”röd” i meningen ”Jag vill ha den röda bollen”, hoppas forskarna kunna se om barnen förstår vad som menas innan hela meningen yttrats. Det är också här som skillnaden mellan stockholmska och skånska blir intressant.

– Orden framhävs väldigt olika i de två dialekterna. På stockholmska läggs en melodirörelse ofta till: den ”rö-öda” bollen, med två melodiska toppar. I skånskan finns inte riktigt denna melodirörelse, utan där blir det bara en enda meloditopp, oavsett om ordet står i fokus eller inte, säger Gilbert Ambrazaitis.

För icke-skåningar kan det framstå som att skånskan inte kan fokusera, eftersom det är svårt att höra vilket ord som betonas. Leder då detta till att det är svårare för skånska barn att fokusera, eftersom betoningen är svårare att urskilja?

– Det viktigaste är att titta på förhållandet mellan förståelse och produktion hos unga barn, genom ögonrörelserna. Samtidigt ger stockholmskan och skånskan oss möjlighet att studera en ny faktor, säger Gilbert.

Testar ny metod
Just förståelse och produktion är en pågående diskussion inom språkforskningen; det är helt enkelt oklart om något måste ha förståtts, innan det kan användas.

– Det finns motsägelsefulla resultat. Vi tror att det beror på metodologiska faktorer. I tidigare studier har barnen fått peka på den bild som passar bäst för yttranden, vilket är för komplicerat för unga barn. Vi hoppas kunna svara på om barn verkligen kan producera prosodisk fokus innan de förstår hur den fungerar, säger Gilbert Ambrazaitis.

Att lära sig fokusera
Projektet Att lära sig fokusera: Hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation, har beviljats 4,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.
Gilbert Ambrazaitis är projektledare. I projektet ingår även: Susan Sayehli, universitetslektor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet; Anna Sara H. Romøren, lektor vid Institutt for barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Oslo og Akershus; Nadja Althaus, lektor i psykologi vid University of East Anglia, Norwich, England.

Kontakt:
Gilbert Ambrazaitis, gilbert.ambrazaitis@lnu.se, 072-594 95 56

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Förstår barn betoningar innan de själva kan betona?

 lästid ~ 2 min