Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

RS-virus har liknande sjukdomsförlopp hos kalvar som hos barn. Genom att studera kalvars lungor har forskare gjort upptäckter som kan bidra till nya typer av behandlingar också för människor.

Vid en kartläggning av vad som sker i kalvars lungor när de infekteras av RS-virus har en SLU-ledd forskargrupp gjort upptäckter som kan bidra till utveckling av nya typer av behandlingar. Studien är intressant även för humansjukvården, då spädbarn som smittas av ett närbesläktat virus ibland drabbas av svår lunginflammation som kan utvecklas till barnastma.

RS-virus är en viktig orsak till lunginflammation hos nötkreatur och barn. Kalvar med lungskador växer sämre och allvarliga infektioner hos spädbarn kan ge upphov till barnastma. Människor och nötboskap angrips av olika stammar av viruset, men dessa är genetiskt mycket lika och orsakar likartade sjukdomsförlopp.

– Vår forskning om RS-virus hos kalvar är alltså värdefull även för humanmedicinen, säger artikelns förstaförfattare Sara Hägglund, som är forskare vid SLU:s institution för kliniska vetenskaper.

Inte effektiva
Immunförsvaret överreagerar ofta mot infektionen, men de vanliga anti-inflammatoriska medicinerna är inte effektiva. Dessa hämmar nämligen produktionen av ämnen (prostaglandin E2, prostacyklin) som just i lungan har en läkande och antiinflammatorisk verkan, vilket de inte har i andra organ.

Ny forskning tyder på att aktiviteten hos vissa vita blodkroppar, s.k. neutrofiler, är särskilt förhöjd vid RS-infektioner. Dessa celler producerar proteiner som bildar ett segt slem, ”luftrörspluggar”, som försvårar andningen och försämrar lungans normala reningsfunktioner. De utsöndrar dessutom enzymer som bryter ner lungvävnaden.

Kartlagt proteiner
Den SLU-ledda studien är den första som har kartlagt förekomsten av hundratals olika proteiner i de nedre luftvägarna i olika skeden av sjukdomsförloppet. Studien bekräftar att neutrofilernas aktivitet är mycket kraftig i lungor hos RS-infekterade kalvar. Hos de sjukaste djuren fann forskarna även förhöjda nivåer av enzymer som bryter ner lungfibrer och av proteiner som ingår i luftrörspluggar. Samtidigt var halterna lägre än normalt av två andra typer av proteiner, dels antioxidanta enzymer, dels ett protein som motverkar bindvävsbildning.

– Vår detaljerade kartläggning av lungans svar på en RS-virusinfektion kan vara till nytta i utvecklingen av läkemedel till både kalvar och spädbarn, säger Jean-Francois Valarcher, som har lett arbetet. Våra resultat tyder på att läkemedel som dämpar neutrofilernas aktivitet eller har antioxidativa egenskaper kan ge lindrigare sjukdomsförlopp, både på kort och på lång sikt.

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften PLOS ONE av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, University of Nebraska (USA), Binzhou Medical University (Kina), INRA (Frankrike) & The Pirbright Institute (England).

RS-virus är en förkortning för respiratoriskt syncytievirus

RS-virus angriper epitelceller som finns i våra luftvägar. Resultatet blir att infekterade celler smälter samman och bildar syncytier. Det får luftvägarnas slemhinnor att svullna med riklig slemproduktion som följd.

Viruset är mycket vanligt. Vuxna och äldre barn drabbas oftast inte speciellt allvarligt, men det kan ge allvarliga komplikationer om det drabbar små barn. RS-viruset är vanligast under vinterhalvåret och smittar lätt, genom kontakt samt genom nysningar och hostningar.

Artikel:
“Proteome analysis of bronchoalveolar lavage from calves infected with bovine respiratory syncytial virus – Insights in pathogenesis and perspectives for new treatments.”, Hägglund S., Blodörn K., Näslund K., Vargmar K., Bergström Lind S., Mi J., Arainga M., Riffault S., Taylor G., Pringle J. and Valarcher J.F.  2017. PLOS ONE 12(10): e0186594.

Kontakt:
Sara Hägglund, forskare
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
018-671891, sara.hagglund@slu.se

Jean-Francois Valarcher, professor
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
018-67 13 51, jean-francois.valarcher@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera