Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har för första gången observerat gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor. Upptäckten knyter inte bara samman studier av gravitationsvågor och elektromagnetisk strålning. Den ger också insikt om att en stor del av alla tunga grundämnen, som guld, platina, uran och bly troligen bildats i kollisioner mellan neutronstjärnor.

Den 17 augusti observerade observatorierna Ligo i USA, och därefter Virgo i Italien, gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Det är första gången man kan observera ett himlafenomen i både gravitationsvågor och elektromagnetisk strålning.

Den banbrytande upptäckten bidrog till att ge forskarna bakom Ligo-detektorn årets Nobelpris i fysik och har lett till ett flertal vetenskapliga artiklar. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

– Först trodde jag nog att det var en vanlig supernova vi tittade på. Men snart blev vi varse att det handlade om något mycket mer spännande, berättar Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

Tillsammans med bland annat forskare från Fysikum och Institutionen för astronomi, är han en av medförfattarna till en övergripande artikel om den elektromagnetiska studien av neutronstjärnorna. Artikeln publiceras i tidskriften Science.

Medförfattaren Stephan Rosswog vid Stockholms universitet medverkar även i flera andra artiklar och leder en egen studie med inriktning på grundämnesbildningen från dessa processer, som han modellerat under många år.
– Så vitt jag kan se så stämmer mina gamla beräkningar om att ämnen som exempelvis guld faktiskt bildas när neutronstjärnor kolliderar. Det här är det bevis jag väntat på i över 20 år, säger Stephan Rosswog.

 

Med teleskop i Chile har Jesper Sollerman tillsammans med flera andra forskare också kunnat följa hur ljuset från neutronstjärnekrocken falnade och blev allt rödare. De observationerna publiceras nu i tidskriften Nature.

Upptäckten knyter samman studier av gravitationsvågor, elektromagnetisk strålning och grundämnesbildning. Dessutom var stockholmsforskare inblandade i letandet efter neutriner från samma källa.

Nu har forskarna vid Oskar Klein Centrum snart färdigställt sin nya kamera på Palomar-observatoriet i Kalifornien.
– Det blir ett av de effektivaste teleskopen för att finna framtida neutronstjärnekrockar när LIGO/Virgo börjar observera igen efter sommaren, säger Jesper Sollerman.

Kontakt: Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik, epost: ariel@fysik.su.se, 08-553 786 59 (GREAT och GROWTH)
Chad Finley, universitetslektor, Fysikum, chad@fysik.su.se, tel: 08-553 787 57
(Neutriner och IceCube)
Stephan Rosswog, professor, Institutionen för astronomi, epost:stephan.rosswog@astro.su.se, tel: 08-553 785 29
Jesper Sollerman, professor, Institutionen för astronomi, epost: jesper@astro.su.se, tel: 08-553 785 54

 

Fler artiklar:
“Merging neutron stars detected in gravitation waves and electromagnetic radiation“

Global Relay of Observatories Watching Transients Happen (GROWTH)

Public ESO Spectroscopic Survey of Transient Objects (PESSTO)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera