Tema

De dolda framgångsfaktorerna för en god skörd

Hur lyckas man med odling av korn? Det har SLU-forskare undersökt med en metod som är vanlig inom samhällsvetenskap, men inte i jordbruksforskning. Bland en mängd faktorer som jämfördes samtidigt gick det att ringa in de odlingsåtgärder som haft störst betydelse, varav flertalet var kopplade till växtföljd, gödsling och återföring av växtrester.

Både konventionella och ekologiska gårdar ingick i studien, men om forskarna bara hade tittat på skillnaden mellan dessa typer av jordbruk hade de missat de enskilda åtgärdernas betydelse.

I studien, som nyligen publicerats i European Journal of Agronomy, ingår 17 gårdar i Uppland, konventionella gårdar, nya ekologiska gårdar och äldre ekologiska gårdar. Lantbrukarna fick svara på en enkät om hur de skötte gården. Bland svaren sållade forskarna fram 29 olika skötselåtgärder som de bedömde ha betydelse för hur väl vårkorn presterar.

Kartläggning av dolda strukturer
Dessa åtgärder kopplade de sedan till avkastning, kväveinnehåll i grödan och andra indikatorer på en lyckad odling.

– Det är mycket komplext. Det är stor skillnad mot att jobba med experiment där man har några få saker att jämföra. Här har vi många gårdar med olika förutsättningar och saker som händer i tid och rum, säger Libère Nkurunziza vid SLU:s institution för växtproduktionsekologi.

Men det är också det som är poängen med metoden som kallas ”Projections on latent structures”, vilket ungefär betyder ”kartläggning av dolda strukturer”. Forskarna vill se vad som fungerar i verkligheten. I försök får man ofta betydligt högre skörd än vad lantbrukaren sedan får på sitt fält. Vad beror det på? Och finns det framgångsfaktorer som gör att man kan öka sin skörd och närma sig de nivåer som gården har förutsättningar att nå?

Framgångsfaktorerna varierade med gård
Forskarna såg bland annat att mineralgödsel och bekämpningsmedel var den huvudsakliga anledningen till den högre avkastningen på konventionella gårdar. Det är åtgärder som inte får användas inom ekologisk odling. På ekologiska gårdar däremot var det positivt för skörden med stor variation av grödor inom gården, inklusive en stor andel vall i växtföljden och tillgång till permanent betesmark.

Forskarna har också sett att det är viktigt hur man behandlar skörderesterna. En del plöjer ner dem, andra lämnar kvar dem på ytan och en tredje grupp samlar in dem för att använda till djuren. Andra viktiga faktorer var hur lantbrukaren applicerade gödsel, bekämpning av ogräs och hur växtföljden såg ut. I många fall kan forskarna bara säga att en faktor är viktig men inte ge råd om hur lantbrukaren ska göra.

– Vårt mål är att lantbrukare ska se vad som har funkat för andra och sedan testa det på sin egen gård. I nuläget kan vi inte säga hur man ska göra för att få bra skörd – men man kan säga att dessa variabler är viktiga att studera vidare. Det här är ett sätt för oss att orientera oss, säger Libére Nkurunziza.

Dubbelt så stora skördar – men lägre proteinhalt
Metoden har tidigare använts inom till exempel psykologi där olika faktorer som påverkar individers beteende har studerats, vilket i detta fall kan motsvara olika faktorer hos gårdar som påverkar deras skördar.

Konventionella gårdar har i genomsnitt större skörd än ekologiska. I denna studie var skördarna dubbelt så stora – 4,8 ton per hektar i genomsnitt, jämfört med 2,2 och 2,0 ton på äldre respektive yngre ekologiska gårdar.

Brist på kväve under det ekologiska kornets bestockningsfas (vilket ger färre sidoskott) samt stark konkurrens från ogräs, är de troliga förklaringarna till den låga skördenivån och den bristande förmågan att utnyttja det kväve som blev tillgängligt senare på säsongen. Proteinhalten i kärnan var dock högst i korn på äldre ekologiska gårdar.

Ekologiska gårdar kan producera mer
Samtidigt finns det en väldigt stor variation både i skötsel och i skörd mellan olika gårdar. Tack vare denna metod har forskarna kunnat se detaljer som de inte hade sett om de bara jämfört ekologisk och konventionell odling.

– Det finns ekologiska gårdar som sticker ut och har högre skörd, till exempel en gård som använde gödselmedlet Biofer. Det visar att det finns faktorer som gör att ekologiska gårdar kan producera mer.

Att forskarna valde att studera just korn berodde på att det var den gröda som fanns på alla gårdarna. Men metoden kan lika gärna användas för andra grödor och även för att utvärdera andra saker, till exempel hur väl olika ekosystemtjänster som pollinering och biologisk kontroll fungerar på olika gårdar.

Kontakt: Libére Nkurunziza, forskare, Institutionen för växtproduktionsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 24 18, libere.nkurunziza@slu.se

Artikeln: Libère Nkurunziza, Iman Raj Chongtham, Christine A. Watson, Håkan Marstorp, Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Jan Bengtsson. Understanding effects of multiple farm management practices on barley performance. European Journal of Agronomy 90 (2017) 43–52.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1161030117300977

Läs också

Avloppsvatten påverkar blåmusslan genetiskt
15 december, 2017 | Södertörns högskola
Borde-fråga i undervisningen ökar miljömedvetenheten
14 december, 2017 | Stockholms universitet
Levandefödsel gör dig social
13 december, 2017 | Lunds universitet
Nya blandare spar varmvatten
12 december, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden

Vi finns där du är @forskningsnyhet

De dolda framgångsfaktorerna för en god skörd

 lästid ~ 4 min