Tema

Stabil men långsam etablering för flykting- och anhöriginvandrade

Det tar tid för den som är flykting- och anhöriginvandrare att komma in på arbetsmarknaden, och väl där är lön och sysselsättningsgrad ofta lägre än för infödda svenskar.

Den första kontakten med en arbetsgivare är ett viktigt steg i invandrades etablering på arbetsmarknaden. Processen tar lång tid för många och mönstren har varit påtagligt stabila under de senaste 25 åren, visar en ny IFAU-rapport.

Rapportförfattarna studerar flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige under åren 1990–2014. De första åren efter uppehållstillståndet ökar andelen sysselsatta och förvärvsinkomsterna stiger. Efter fem år har cirka 70 procent av de invandrade haft någon form av förvärvsinkomst under åtminstone ett år. Männen börjar arbeta betydligt snabbare och har högre inkomster än kvinnorna.

Första kontakten viktig
De allra första arbetsgivarkontakterna är en väg till en mer stabil anställning. Små företag med låga inkomster är viktiga inkörsportar. Företag i hotell- och restaurangbranschen samt städbranschen är relativt vanliga arbetsgivare bland både kvinnor och män. Kvinnor arbetar oftare inom vård och omsorg och män tar relativt sett oftare steget in via tillverkningsindustrin eller transportbranschen. Servicenäringar har blivit en allt viktigare väg under den studerade tiden.

Lägre lön
En fastare etablering på arbetsmarknaden tar längre tid. Ungefär fem år efter uppehållstillståndet har hälften av invandrarna etablerat sig, i betydelsen att de har motsvarande hälften av medianinkomsten hos en 45-åring. Efter 15 år har 80 procent fullbordat inträdet. Sysselsättningsgraden och arbetsinkomsterna är dock betydligt lägre än de inföddas.

– Etableringstakten är förvånande stabil, säger Anders Forslund, som är en av rapportförfattarna. På lite längre sikt ser vi inga tydliga spår av konjunkturen och antalet personer som kommit ett visst år. Med tanke på det nuvarande läget då många är på väg in kan stabiliteten kanske tolkas positivt, men nivåerna är relativt låga. För många tar det lång tid att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Data och metod
Rapporten bygger på registerbaserad statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen. Urvalet innehåller mer än 500 000 individer i åldrarna 16–64 år. Den grupp som studeras mest utförligt är personer som fick uppehållstillstånd under åren 1990–2014 och som då var 20–50 år gamla.

Rapport
IFAU-rapport 2017:14 ”Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden” är skriven av Anders Forslund, Linus Liljeberg och Olof Åslund, samtliga vid IFAU.

Kontakt
Olof Åslund, tel 018-471 70 89, e-post olof.aslund@ifau.uu.se, eller Anders Forslund, tel 018-471 70 76, e-post anders.forslund@ifau.uu.se

Läs också

Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet
Generositet en hjärtefråga – på riktigt
15 november, 2017 | Stockholms universitet
Stor skepsis mot klimatmanipulering
14 november, 2017 | Linköpings universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Stabil men långsam etablering för flykting- och anhöriginvandrade

 lästid ~ 2 min