Tema

Att förstå medvetandet kräver ett nytt vokabulär

Våra sinnen, erfarenheter och känslor… Alla medvetandeprocesser samverkar i hjärnans nervsystem – i växelverkan med omgivningen. Men vi vet lika lite om medvetandet idag som folk visste om universum innan Kopernikus visade att jorden snurrar runt solen.

– Det är ingen som kan påstå att man vet vad medvetandet är, det gör det svårt att forska på, säger Hans Liljenström, professor vid Institutionen för energi och teknik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Ändå är det  just vad han gör. Hans Liljenström är teoretisk biofysiker, och hans arbetsmetod är teoretiska modeller över sambandet mellan hjärna, kognition och medvetande. Han har tidigare modellerat hjärnans luktsystem för att förstå hur lukter kan kännas igen och minnas. Idag forskar han om beslutsfattande, ett projekt där frågan om den fria viljan kommer in.

Hans Liljenström är noga med att skilja mellan kognition och medvetande. Kognition är ett samlingsord för förmågan att lära, tänka och bearbeta information.

– Medvetande och kognition är olika saker, det missar många. Man tittar på djurs beteende och säger att det är ett intelligent beteende för att djuren kan lösa problem, kråkor till exempel, och jämställer det med en hög grad av medvetande. Men intelligens är inte det samma som medvetande.

Hans Liljenströms forskning rör sig i gränslandet mellan kognition och medvetande. Perceptionen, det vill säga hur vi uppfattar omvärlden – till exempel genom luktsinnet – är som en bro mellan de två.

– Det finns två aspekter av medvetende som jag ser det, attention och intention, perception är kopplat till attention medan intention är kopplad till viljestyrd handling.

Mycket av forskningen om medvetande är kopplad till hur vi uppfattar världen, men en viktig del är också hur vi når ut, hur vi interagerar med världen. Man får inte glömma bort den.

Saknar gemensamt språk

Många forskare har olika syn på medvetandet hos till exempel insekter – huruvida de har något medvetande och i så fall vilket slags medvetande det kan vara.

– Vi saknar ett vokabulär för att förstå olika grader av medvetande. När vi ska undersöka medvetandet hos andra organismer vet vi inte vad vi ska gå efter. Den allmänna synen är att åtminstone alla däggdjur har ett medvetande som troligen liknar vårt, men för reptiler eller mollusker behövs säkert andra termer för att beskriva deras typ av medvetande. Men det behövs också ett nyanserat språk för att beskriva olika grader av medvetande hos människor.

Kan man mäta medvetandet?

En metod för att mäta medvetandet skulle ha stor betydelse inte minst för skallskadade patienter som har hamnat i koma.

Den mest omtalade teorin för hur man skulle kunna mäta medvetandet har tagits fram av den italienske sömnforskaren Giulio Tononi. Hans teori, kallad Integrated information theory, går ut på att mäta komplexiteten i ett system.

Måttet, kallat Fi, blir högre ju fler integrerade delar systemet består av. Olika delar av hjärnan får därmed olika grader av medvetande, beroende på hur komplexa de är. Men även för de som anammar teorin återstår frågan om komplexiteten är en tillräcklig, eller bara nödvändig, förutsättning för medvetande.

Hans Liljenström menar att människans uppfattning av medvetandet är på samma nivå som vår uppfattning av universum innan Kopernikus visade att jorden roterar kring solen. För att komma framåt behövs såväl ett adekvat språk som experimentella resultat som kan kopplas ihop till en teori.

Vem ska ta fram det språket?

– Filosofer borde vara inblandade, men det göras nära kopplat till forskare som jobbar experimentellt. Det skulle kunna vara en grupp eller en kommitté som arbetar med att ta fram en vokabulär, ungefär som Linné gjorde.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Att förstå medvetandet kräver ett nytt vokabulär

 lästid ~ 3 min