Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Bvc-personal hyser en viss oro för att barn som kommit till genom surrogatmödraskap är i riskzonen för social stigmatisering och sämre hälsa, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet.

Attitydstudien som publiceras i Acta Paediatrica, visar också att vårdpersonalen är tveksam till finansiering genom den allmänna sjukvården – om surrogatarrangemang skulle bli tillåtet i Sverige i framtiden.

Frågan om huruvida surrogatmödraskap ska bli tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård har debatterats de senaste åren. En utredning som gjordes på uppdrag av regeringen föreslog år 2016 att det inte ska vara tillåtet med surrogatarrangemang, där en surrogatmamma blir gravid med avsikten att ge barnet till en annan person eller ett par. Men det är inte olagligt för svenskar att genomföra surrogatarrangemang i andra länder där det är tillåtet. I dag rör det sig om uppskattningsvis 50–100 barn per år.

Sällsynt med surrogatbarn i Sverige
– I vår studie uttrycker vårdpersonalen en viss oro för hur barnen kommer att uppfatta sitt ursprung och hur deras hälsa kommer att utvecklas. Man får komma ihåg att i dag är surrogatmödraskap så ovanligt att vårdpersonal sällan möter dessa familjer, men vi behöver öka vår kunskap om vad det här innebär. När man möter familjer som bildats på olika sätt är det viktigt att våga fråga dem om vad de behöver och att inte stigmatisera familjen, säger Gunilla Sydsjö, adjungerad professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.

I den aktuella studien skickade forskarna en enkät till sköterskor, läkare och psykologer vid barnavårdscentraler och frågade om deras inställning till olika aspekter av surrogatmödraskap. Drygt 200 personer svarade på enkäten. Runt sex av tio av de svarande var positiva eller neutrala till att surrogatmödraskap ska bli tillåtet för olika grupper.

– De som svarat är tveksamt positiva till att surrogatmödraskap skulle bli möjligt i Sverige. Men de är inte så positivt inställda till att det ska finansieras av den allmänna sjukvården. Vem som ska betala för denna typ av behandling är en fråga som berörts väldigt lite i debatten, säger Gunilla Sydsjö.

Få studier om surrogatbarns hälsa
De som haft egen eller nära kontakt med infertilitet och dess konsekvenser hade i större utsträckning en positiv inställning. Men bara fyra av tio av de svarande tyckte att det skulle betalas med allmänna medel.

Bara en tredjedel av de svarande höll med om påståendet att barn som fötts genom surrogatmödraskap är lika friska som andra barn. Var femte hade inställningen att barnet riskerar att få sämre mental hälsa, och lika många att det finns risk för social stigmatisering.

– I de mycket få studier som är gjorda, på väldigt litet material, finns det ingenting som säger att barn som fötts av surrogatmammor har sämre hälsa. En nordisk studie visade att de inte har sämre hälsa än IVF-barn, som kommit till genom in vitro-fertilisering. Men det finns ytterst lite forskning som belyser de här frågorna, säger Gunilla Sydsjö.

I projektgruppen som gjort studien ingår även Gabriella Armuand vid Linköpings universitet, Claudia Lampic vid Karolinska Institutet och Agneta Skoog-Svanberg vid Uppsala universitet. Forskningen har finansierats av Forte, Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd.

Artikel: Positive attitude towards surrogacy among Swedish healthcare professionals – but the health of the child is a concern, G Armuand, C Lampic, A Skoog-Svanberg, K Wånggren, G Sydsjö, Acta Paediatrica, publicerad online 25 augusti 2017, DOI: 10.1111/apa.14041

Kontakt: Gunilla Sydsjö, adjungerad professor, gunilla.sydsjo@liu.se, 0709-92 53 95

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera