Tema

Nyföddas hjärnor gör skillnad på smek och smek  

Förmågan att skilja på olika sorters smekningar mot huden finns redan i väldigt tidig ålder. Det framgår av en studie vid Sahlgrenska akademin där blodtillförseln i hjärnan på 6-10 veckor gamla spädbarn undersökts.

– Den här typen av hjärnavbildningsstudier har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, säger Emma Jönsson, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.

Studien omfattar 16 spädbarn, i genomsnitt åtta veckor gamla, som under 30-40 minuter utsattes för strykningar mot huden på armen i form av mjuka penseldrag i olika hastigheter. De låg alla tryggt i sin mammas famn, vakna eller sovande, och var försedda med elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats.

Utrustningen registrerade blodflöden i hjärnan. Högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka borststrykningarna.

Basal förmåga
Barnen smektes på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare ligger i det hastighetsintervall som människor vanligtvis använder för smekande beröring av andra människor, och anses därför mer social och affektiv än den snabba. Och det visade sig också att den långsamma gav mycket kraftigare reaktion i hjärnan än den snabba.

– Det vi har hittat är att den nyfödda hjärnan redan har ett annat sätt att bearbeta den mer sociala beröringen, om man jämför med den som är mindre social. Det tyder på att detta är något som prioriteras från väldigt tidig ålder, och att beröring är mycket viktigt i spädbarnsåldern. Även tidigare studier har visat på betydelsen av beröring, men det är först nu vi kan se det rent hjärnaktiveringsmässigt, säger Emma Jönsson.

– Olika delar av nervsystemet mognar olika fort, men hur mänsklig kommunikation sker är så basalt och då är det viktigt även för små barn att kunna uppfatta den. Vår hjärna är inställd på att bearbeta det här redan från födseln. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, fortsätter hon.

Svårt undersöka spädbarn
Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.

Emma Jönssons avhandling omfattar även andra studier av mellanmänsklig affektiv beröring, fast på vuxna. Forskning som bland annat visar att en person i en långvarig relation är mindre benägen att uppleva en beröring som erotisk, och att känslan av behag vid beröring är starkare hos kvinnor än hos män. Studierna utgör nya byggstenar inom ett forskningsområde som väntas växa ytterligare.

– Beröring är studerat långt mycket mindre än hörsel och syn, men fältet har vuxit och blivit större bara under de få år jag jobbat med det, konstaterar Emma Jönsson.

Avhandlingen: Affective touch throughout life: from cortical processing in infancy to touch perception in adulthood, 

Kontakt: Emma Jönsson 0702 41 22 45; emma.jonsson@neuro.gu.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nyföddas hjärnor gör skillnad på smek och smek  

 lästid ~ 3 min