Sydlig husmygga, Culex pipiens. Foto. Anders Lindström/SVA
Artikel från Statens veterinärmedicinska anstalt

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nya myggor är på väg hit och andra försvinner. Sjukdomar som sprids av fästingar, myggor och andra insekter förväntas öka i Sverige i framtiden. Klimatförändringar och globalisering ökar risken för att vi får in nya myggarter och nya smittor i landet. Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) behöver allmänhetens hjälp att samla in myggor för att bättre veta vilka det är som sticker till.

SVA bjuder in allmänheten att hjälpa till med att fånga och skicka in myggor, rullar på under sommaren.

– Vi vill ta reda på om det finns nya arter av mygg i landet. Vi letar särskilt efter nilfebersmyggan, som jag själv fann ett exemplar av förra sommaren, och en variant av den sydliga husmyggan, säger Anders Lindström, entomolog och myggforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Så fångar du myggan
Istället för att bara smälla till myggan när den biter så ber myggforskaren att man fångar in den i en burk, ask eller liknande. Burken läggs i frysen så att myggan dör. Före transport bör man lägga till exempel hushållspapper eller bomull i botten på behållaren, myggan ovanpå och sedan ytterligare ett lager med papper eller bomull över så att myggan inte skadas i transporten. Myggforskaren Anders Lindström berättar mer i filmen:

Den som hittar en mygga som bits – skicka in den till SVA, MIK, Anders Lindström, 751 89 Uppsala. Mygginsamlingen pågår juni – augusti 2017.

– Nilfebersmyggan är en mygga som kan sprida flera sjukdomar, och därför är vi intresserade av att få reda på var den finns. Därför önskar vi att folk som attackeras av myggor i öppna, kustnära områden i Sydsverige fångar och skickar in myggor till oss på SVA för artbestämning. Personal från SVA kommer också att åka runt i Skåne i sommar och leta efter den här myggan och även andra spännande myggarter, säger Anders Lindström.

– Bästa tiden för nilfebersmyggan är nu från mitten av juli till början av september. De förökar sig kontinuerligt hela sommaren och det gör att det finns som allra flest myggor i slutet på säsongen.

Nilfebersmyggan, Culex modestus. Foto: Anders Lindström/SVA.

 

Söker variant av sydlig husmygga
SVA vill också få in myggor som fångas i städer i södra delen av landet. Kyrkogårdar, koloniområden och mindre vattensamlingar kan ha ganska mycket mygg och det är intressant att se vilka arter som finns där. Det finns en variant av sydlig husmygga som förökar sig i städer, under marken i kloaker, tunnelbanor eller översvämmade källare. Den är ofta inblandad i smittspridning längre söderut i Europa.

– I år har vi redan fått in exemplar av den här myggan från Göteborg och Malmö och jag har tidigare själv fångat den i Stockholm.

Grodmyggan, Culex territans. Foto: Anders Lindström/SVA

Om kyrkogårdsmyggan, som sprider sig i Europa, kommer till Sverige är chansen stor att den påträffas på en kyrkogård någonstans i södra Sverige. Även den sällan sedda grodmyggan, Culex territans, har samlats in nu, både i Skåne och Uppland.

– Det här är en mygga som inte biter människor, den suger bara blod från groddjur. Larverna är knallgröna och den verkar vara mycket mer utbredd än vi tidigare trott, säger Anders Lindström.

Länkar:
Initiativet ”Fånga myggan!”

MSB-projekt om myggövervakning

Stickmyggorna har fått svenska namn

10 vanligaste svenska stickmyggarterna (med svenska namn):
Rödbrun höstmygga – Aedes cinereus
Sumpmygga – Coquillettidia richiardii
Tidig tömygga – Aedes punctor
Skogstömygga – Aedes communis
Vårsvämmygga – Aedes sticticus
Sommarskogsmygga – Aedes cantans
Sommarsvämmygga – Aedes vexans
Vinkelklomygga – Aedes excrucians
Vitsidig tömygga – Aedes rusticus
Grå tömygga – Aedes intrudens

 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finansierar med 3,5 miljoner kronor ett projekt för att utveckla verktyg för att beräkna risker och platser för myggangrepp. Projektet, som leds av Anders Lindström och involverar flera myndigheter och organisationer, pågår 2016–2017.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera