Tema

Förbättringspotentialen för formativ bedömning i skolan

I formativ bedömning ska informationen om vad eleverna kan, direktanvändas som stöd i lärandet. Lärare använder i viss mån formativ bedömning i klassrummet, men det finns också en stor utvecklingspotential. Med omfattande kompetensutveckling kan lärarna förbättra den formativa klassrumspraktiken och egenskaperna hos den utvecklade formativa praktiken är avgörande för om det leder till bättre prestationer i matematik för eleverna, visar umeåforskaren Erika Boström i sin avhandling.

– Mina resultat kan bidra med kunskap om hur man bör utforma kompetensutvecklingssatsningar i formativ bedömning och vad som bör inkluderas i dessa satsningar, säger Erika Boström.

Formativ bedömning kan ses som en undervisningsstrategi, där information om elevernas kunskaper används för att stödja elevernas lärande. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används för att besluta om hur undervisningen ska bedrivas framöver.

Omfattande kompetensutvecklingsstrategi
Forskning har visat att när formativ bedömning används i undervisningen finns stor potential att det inverkar positivt på elevernas lärande, och formativ bedömning har uppmärksammats inom utbildningsväsendet i bland annat Sverige. Men forskning har också visat att det behövs mer kunskaper om hur lärare kan stödjas i att utveckla sin formativa klassrumspraktik.

I sitt avhandlingsarbete har Erika Boström studerat effekter av en omfattande kompetens­utvecklingsatsning i formativ bedömning som genomfördes för ett antal slumpmässigt valda högstadielärare som undervisade i matematik i en svensk kommun. Först studerade Erika Boström lärarnas formativa klassrumspraktik före kompetensutvecklingssatsningen för att få ett utgångsläge. Resultaten indikerar att lärarna till viss del använde formativ bedömning i sin klass­rums­praktik före kompetensutvecklingen, men också att det fanns stor utvecklingspotential.

Erika studerade därefter effekter av kompetensutvecklingssatsningen på lärarnas praktik och på elevernas prestationer i matematik. Efter kompetensutvecklingssatsningen trodde lärarna på idén med formativ bedömning och de var motiverade till att göra förändringar. Alla lärare gjorde också förändringar och införlivade mer formativ bedömning i klassrumspraktiken, dock på olika sätt och i varierad grad.

Fel formativ bedömningspraktik
Erika fann också att en förklaringsfaktor till graden av förändring, och till att lärarna gjorde just dessa förändringar, är de motivations­före­ställningar lärarna hade för att införliva formativ bedömning efter kompetensutvecklingen.

– Den formativa klassrumspraktik som dessa lärare införlivade hade dock inte någon effekt på deras elevers prestationer i matematik efter ett år. Detta indikerar att de specifika egenskaper den införlivade formativa klassrumspraktiken hade inte är av sådan karaktär att de ger någon effekt på elevers prestationer i matematik, säger Erika Boström.

Varför lärarna införlivade formativ bedömning på det sätt och i den grad som de gjorde, undersöktes också av Erika Boström. Några möjliga orsaker till detta diskuterar hon i avhandlingen och gör kopplingar till egenskaper i kompetens­utvecklingen och till den skolkontext som lärarna verkar i. Avhandlingens resultat kan därmed bidra med kunskap om egenskaper som är viktiga för att kompetensutvecklingssatsningar i formativ bedömning ska få önskad effekt, och denna kunskap kan användas vid beslut om utformningen av framtida kompetensutvecklingssatsningar i formativ bedömning.

Erika Boström har en gymnasielärarexamen i ämnena matematik, naturkunskap och biologi. Hon är född och uppvuxen i Umeå.

Avhandlingen: Formativ bedömning: en enkel match eller en svår utmaning? Effekter av en kompetensutvecklingssatsning på lärarnas praktik och på elevernas prestationer i matematik

Disputationen: Fredagen den 9 juni försvarar Erika Boström, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, och Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Formativ bedömning: en enkel match eller en svår utmaning? Effekter av en kompetensutvecklingssatsning på lärarnas praktik och på elevernas prestationer i matematik. Disputationen äger rum kl 10.15 Hörsal F i Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anders Jönsson, Högskolan Kristianstad, Sverige.

Kontakta: Erika Boström, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 070-325 80 77 erika.bostrom@umu.se

Läs också

Samspel på hög nivå vid klassrumsbaserad bedömning
14 november, 2017 | Karlstads universitet
De nationella proven i läsning brister i kvalitet
13 november, 2017 | Karlstads universitet
Förstår barn betoningar innan de själva kan betona?
13 november, 2017 | Stockholms universitet
Lockar tjejer till teknik med hästar
10 november, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Förbättringspotentialen för formativ bedömning i skolan

 lästid ~ 3 min