Tema

Nyfödda renkalvar lätt byte för björnar

Björnar som härjar i kalvningslandet är ett problem för rennäringen. I vissa områden blir en tredjedel av de nyfödda renarna björnföda, visar forskning från SLU.

Björnens betydelse för renskötseln är omtvistad, bland annat för att det har gjorts så få vetenskapliga studier. Nu visar en avhandling från SLU omfattningen av de problem som björnen skapar på kalvningslandet, och att åtminstone en tredjedel av kalvarna kan bli björnföda i vissa områden i skogssamebyar. Vajor som kalvar i skogen verkar också ha begränsad möjlighet att undvika björnarna.

De stora rovdjuren har återhämtat sig i Sverige, och i andra delar av Europa, och stammarna har vuxit markant under de senaste 40 åren. I Sverige överlappar renskötselområdet utbredningsområdena för alla stora rovdjur utom varg. Det är därför nödvändigt att förstå hur dessa förändringar påverkar renskötseln och ekosystemet. Det finns flera studier på vildren (caribou) och björn i Nordamerika, men kunskapen om interaktioner mellan renar i renskötsel och björnar har varit begränsad.

Lägre risk att bli dödade på kalhyggen
Therese Sivertsen har i sitt doktorsarbete undersökt renars och björnars rörelsemönster i Udtja och Gällivare skogssamebyar i Norrbotten, med hjälp av data från GPS-halsband och radiosändare. Studierna visar att björnarna tar renkalvar under en begränsad period, från födseln och tre till fyra veckor framåt. I dessa områden tog björnarna mellan 16 och 29 procent av alla födda kalvar.

Analyser av GPS-data tyder på att björnarna sökte sig till områden med renar under predationsperioden, medan vajorna i mindre grad valde betesområde utifrån hur risken för björnpredation varierade inom kalvningsområdet. Vid en närmare undersökning av de platser där kalvar hade dödats av björn kunde Therese Sivertsen ändå se att vajorna delvis anpassade sig till risken för björnpredation. Det var till exempel lägre risk att bli dödad av björn på kalhyggen, på högre höjd och närmare större vägar.

Även om det på kort sikt kan vara en fördel för renarna att vistas på kalhyggen under kalvningsperioden kan det vara en nackdel på lång sikt allteftersom skogen växer, eftersom ungskog och uppvuxen skog föredras av björnar.

Mindre betesro i björntäta områden
I doktorsarbetet ingick också en studie som täckte sju olika samebyar (både skogs- och fjällsamebyar). Där analyserades renarnas rörelsemönster i relation till björntätheten under både kalvningstiden och sommarbetesperioden. Analysen visade att renar i områden med högre björntäthet har sämre betesro (högre aktivitet) och inte samma möjlighet till ett optimalt betesbeteende. Detta kan leda till sämre möjlighet att bygga upp hullet inför vintern, vilket i sin tur kan få konsekvenser för renskötselns bärkraft.

Therese Sivertsens arbete har bäring på det ersättningssystem som ska kompensera samebyar för rovdjursskador. När det gäller lodjur och järv ersätts samebyn för dokumenterade föryngringar, men när det gäller björn bygger ersättningen på storleken på samebyns barmarksbete. Skillnaden beror dels på att det görs så få inventeringar av björn, dels på bristande kunskap om björnpredationens omfattning.

– För att kunna upprätthålla en livskraftig rennäring, och mildra tvister mellan motstridiga intressen i renskötselområdet, behöver vi en solid kunskapsbas om björnens betydelse, säger Therese Sivertsen. Skogssamebyarna är troligen särskilt sårbara, dels för att renens kalvningsområden och björnens hemområden kan vara helt överlappande, dels för att det är svårare att övervaka kalvning i skogsterräng än i fjällterräng.

Avhandlingen: Doktorand Therese Ramberg Sivertsen, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Risk of brown bear predation on semi-domesticated reindeer calves – Predation patterns, brown bear-reindeer interactions and landscape heterogeneity vid SLU i Uppsala.

Tid: Onsdagen den 24 maj 2017, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Chris Johnson, University of Northern British Columbia, Prince George, Kanada

Kontakt:  Therese Ramberg Sivertsen. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet +47 93498948, Therese.Sivertsen@slu.se

Läs mer om forskningsprojektet Rumsliga och beteendemässiga interaktioner mellan björn och ren.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Nyfödda renkalvar lätt byte för björnar

 lästid ~ 3 min