Skog i torrt bergsområde i USA (Cibola National Forest, New Mexico). Copyright: US Forest Service / Paul Patterson
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den skog som finns i världens torrmarksområden har stor betydelse för miljön och för lokalbefolkningen. Trots att skogen är hotad har vi hittills vetat väldigt lite om hur mycket träd det egentligen finns i dessa områden. Med hjälp av ny metodik kan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO nu visa att det finns betydligt mer träd och skog i dessa områden än som tidigare antagits.

Många av jordens torrmarker finns i fattiga, svårtillgängliga och dåligt karterade områden. När FAO använde Google Earth för att kartlägga trädförekomsten i torrområden hittades ”ny skog” motsvarande ytan av Amazonas. Bättre kunskaper om träd och skog kan ha stor betydelse för dessa ofta bortglömda områden, som kan påverkas starkt av ett förändrat klimat och ett ökat befolkningstryck, säger Lars Laestadius från SLU, som har medverkat i studien. Resultaten har just publicerats i tidskriften Science.

Två femtedelar av jordens landyta består av torrmarksområden, med några av våra mest hotade, och samtidigt förbisedda, ekosystem. I dessa områden kommer klimatförändringar att leda till förlängda torrperioder, regional uppvärmning och, i kombination med en växande befolkning, en ökad risk för markförstöring och ökenspridning.

Skog med apbrödsträd (baobab) i Senegal, några km utanför Dakar. Copyright: FAO/Faidutti

Uppskattningar av hur mycket skog som finns i dessa områden, och som har gjorts under senare år med hjälp av satellitbaserade kartor, har gett väldigt olika svar: från 100 till 542 miljoner hektar. Ett viktigt skäl till detta är att konventionell markkartering har sina begränsningar i torra, och ofta fattiga och glest befolkade områden. De har också ansetts mindre viktiga av myndigheter och marknadsaktörer.

Enorma arealer ”nyupptäckt” skog
I senaste numret av Science redovisas nu en FAO*-ledd global pilotinventering av världens torrmarker. Den bygger på en helt ny metodik och visar att det finns betydligt mer träd och skog i dessa områden än som tidigare antagits. Det som har gjorts är en visuell stickprovsinventering av världens torrmarker (från savann till öken) med de högupplösta gratisbilderna i Google Earth som främsta källa.

En alldeles ny aspekt är att man inte har separerat skog från icke-skog. Alla torrmarker finns representerade oavsett formell klassificering eller trädtäcke. Därmed har världen fått en bättre bild av dessa hitintills dåligt kända marker.

– Om man ändå applicerar begreppet skog på resultaten, så har inventeringen funnit nära en halv miljard hektar skog som aldrig tidigare har rapporterats, säger Lars Laestadius från SLU, som har haft en viktig roll i projektet. Enligt inventeringen finns det 1079 miljoner hektar skog i torrmarkerna.

– Den ”nyupptäckta” skogsmarken motsvarar en yta stor som Amazonas, men det handlar om glesa, låga och utspridda skogsbestånd, förtydligar Lars Laestadius. Nära hälften finns i Afrika, resten i Australien och Sydamerika.

Fritt tillgängliga verktyg
Metoden använder ett verktyg som kallas Collect Earth, som är mycket ”demokratiskt”. Satellitbilderna från Google och mjukvaran från FAO är gratis, och allt som behövs är en vanlig dator med satellituppkoppling. Inte heller behöver användarna kunna GIS – det räcker med att de känner sitt landskap och kan använda ögonen. Metoden är därmed av stort intresse för utvecklingsländer.

Karteringsmöte på Filippinerna. Foto: Forest Management Bureau of the Department of Natural Resources (FMU-DENR), Filippinerna

FAO har organiserat ett antal regionala karteringsmöten (”mapathons”), i vilka kunniga personer har samlats under två veckor för att visuellt tolka satellitbilder. I provytor om en halv hektar har man bland annat klassat markanvändning och räknat träd och buskar. Allt i satellitbilder som vanligen haft en upplösning av ca 1 meter.

– Själv organiserade jag mötet i Addis Abeba, där Afrikas horn karterades av studenter från regionen, säger Lars Laestadius.

Dags att ge torrmarkerna den uppmärksamhet de förtjänar
Den förbättrade kunskapen om mängden träd, och därmed kolförrådet, i torrområden är till nytta i klimatarbetet. Den minskar t.ex. osäkerheten i uppskattningar av jordens kolbalans. Bättre kunskap om förutsättningarna för beskogning av torrmarker kan också komma till nytta i markvårdsprojekt, bl.a. för att motverka ökenspridning.

– En försvarlig del av träden växer på jordbruksmark där träden bidrar till ökade skördar och tillgång till brännved och kreatursfoder. Dessutom har hushållen en möjlighet att sälja virke i utbyte mot pengar när det tryter i ladorna.

Lars Laestadius framhåller hur viktigt det är att uppmärksamma de torra markerna, då de ofta faller mellan stolarna. Torrmarkernas träd har i stort sett ignorerats av alla utom de människor som bor där.

– Till skillnad från i regnskogen (som får stor uppmärksamhet) bor det mycket folk i torrskogarna (som får liten uppmärksamhet). Och det är torrskogens människor som drabbas av återkommande svält. Vi ser det även i dessa dagar. Och den förväntade klimatförändringen kommer att göra saken värre, säger Lars Laestadius.

* Studien har letts av Danilo Mollicone och Nora Berrahmouni från FAO i Rom (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation).

Kontaktperson
Lars Laestadius, adjungerad lektor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, enheten för tropiskt skogsbruk, SLU Umeå
E-post: lars.laestadius@slu.se

Länk till blogg där Laestadius kommenterar trädens betydelse i torra områden:

Artikeln
The extent of forest in dryland biomes. Science 12 May 2017: Vol. 356, Issue 6338, pp. 635-638. DOI: 10.1126/science.aam6527.
http://science.sciencemag.org/content/356/6338/635

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera