Vårdteamen viktiga för att hindra felmedicinering inom äldrevården

Äldres användning av läkemedel har blivit allt mer omfattande under de senaste 20 åren. Det innebär bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar som hör åldrandet till, men det kan också öka risken för läkemedelsrelaterade problem. Rse-Marie Johansson-Pajalas avhandling undersöker i vilken utsträckning sjuksköterskor kan utföra arbetsuppgifter relaterade till läkemedelshantering och vilka hinder de kan möta på vägen.

– En grupp som löper särskilt stor risk för läkemedelsrelaterade problem är de som bor i särskilda boenden, som idag använder i genomsnitt tio läkemedel per person. Problemen kan handla om biverkningar, olämpliga läkemedel, felaktiga doseringar eller andra problem som en person kan uppleva till följd av sina läkemedel. Det kan ha betydande inverkan på äldre personers hälsa och livskvalitet, säger hon.

Arbetar ensamma utan läkarkontakt
Läkemedelshanteringen utgör en stor del av sjuksköterskors dagliga arbete inom äldrevården. De ansvarar för att övervaka multisjuka äldre personer med omfattande behandlingar och de arbetar ofta ensamma utan daglig läkarkontakt. I studierna deltog sammanlagt 216 sjuksköterskor och 54 äldre personer på 13 särskilda boenden i Mellansverige.

– Sjuksköterskor har en viktig roll i hanteringen av läkemedel eftersom de möter sjuka äldre mer frekvent än läkarna och har därför större möjligheter att observera förändringar i hälsotillståndet. Min forskning syftar därför till att undersöka vilka förutsättningar de har att utföra sitt arbete med att övervaka och minska läkemedelsrelaterade problem för förbättrad patientvård och säkerhet i läkemedelsanvändningen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.

Resultaten visar att ytterligare utbildning ökar sjuksköterskornas egen uppfattning om sin kompetens, men påverkar väldigt lite arbetet ute i praktiken. Istället är välfungerande samverkan med andra professioner, som omvårdnadspersonal och läkare, avgörande.

– Teamsamverkan är centralt i läkemedelsövervakningen. Sjuksköterskor upplever att de måste förlita sig på omvårdnadspersonalens observationer och rapporteringar medan läkaren i sin tur förlitar sig på sjuksköterskorna. Det är såldes viktigt att hela teamet har goda kunskaper och att var och en är medveten om och tar sitt ansvar samt att kommunikationen dem emellan fungerar.

– Även upprättade rutiner baserade på aktuella riktlinjer är viktigt. Brister detta finns det risk för kostsamma sjukhusinläggningar och onödigt lidande för den äldre personen, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.

Datorstöd sparar tid och ökar kunskapen
I studien har Rose-Marie Johansson-Pajala även undersökt hur ett datorstöd fungerar som komplement till sjuksköterskans arbete med läkemedelsövervakning. Här matas den aktuella läkemedelslistan in, samt övriga uppgifter såsom provsvar, blodtryck och symptom som den äldre personen upplever. Utifrån detta genererar datorstödet en rapport som innehåller varningar och förklaringar om exempelvis möjliga biverkningar och olämpliga läkemedel.

– Många sjuksköterskor upplever att användningen av datorstödet sparar tid och bidrar till ett bra och säkrare underlag inför mötet med läkaren. Stödet kan också öka kunskapen hos sjuksköterskorna och bidra till ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, vilket också leder till en mer likvärdig behandling. Min studie visar att god samverkan med stöd av teknik inom läkemedelsövervakningen är en förutsättning för ett välfungerande arbete, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.

I juli ska Rose-Marie Johansson-Pajala presentera sina resultat på en världskongress inom äldreforskning i San Francisco och redan nu har hon börjat tänka på fortsatt forskning inom området. Ett intressant spår är vidarestudier om omvårdnadspersonalens roll inom läkemedelsövervakningen. Förutom detta är hon även delaktig i ett nytt forskningsprojekt där äldre personer själva använder ett datorstöd, för att se om detta kan bidra till tidig upptäckt av läkemedelsbiverkningar.

– Teknik är bra, vården är komplex och vi får alltfler multisjuka äldre personer som använder läkemedel. Detta gör vården otroligt avancerad och forskningen inom området är viktigare än någonsin eftersom den hjälper oss att bedriva god evidensbaserad vård som leder till högre patientsäkerhet och bättre stöd till sjuksköterskorna, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.

Avhandlingen: Pharmacovigilance in municipal elderly care: From a nursing perspective

Kontakt: Rose-Marie Johansson-Pajala, doktor i vårdvetenskap, MDH, 016-15 32 46, rose-marie.johansson-pajala@mdh.se
Dani Franjkovic, kommunikatör, MDH, 021-10 73 34, danijela.franjkovic@mdh.se