Triple helix och miljöproblemen
Triple helix är en tankemodell som handlar om samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga myndigheter. I en avhandling vid Linnéuniversitetet undersöker miljövetaren Joacim Rosenlund hur konceptet kan tillämpas på framtidens miljöutmaningar.
Flera av framtidens stora utmaningar kan relateras till miljöproblem som är gränsöverskridande och drabbar hela samhället. Joacims avhandling har visat att samverkan mellan forskare och andra aktörer i samhället är nödvändig för att få ett brett perspektiv när man ska lösa framtidens miljöproblem, men att ett sådant samarbete också innebär stora utmaningar.
Att hitta fungerande former för att samverka över sektorsgränserna är ett ständigt pågående arbete, då varje sektor har sitt sätt att arbeta på. Bland annat har det visat sig att triple helix-samverkan blir något annat när den genomförs i praktiken jämfört med på pappret eller som ett krav från forskningsfinansiärer. Utmaningar i samverkan kan relateras till olikheter i informationshantering samt kulturella och politiska skillnader mellan de samverkande organisationerna. Triple helix visade sig också ha sina begränsningar då modellen endast inkluderar tre sektorer.
Olika öar och ingen båt
En intervjuad företagare beskrev samverkan som att: ”Det är olika öar och man känner ingen med en båt som kan segla mellan dem”. Genom en interaktiv forskningsprocess, en form av aktionsforskning, har Joacim varit aktiv deltagare i de studerade samverkansprojekten. Genom detta skapades utrymmen för dialog mellan miljöforskare och andra sektorer i samhället. Sådana mötesformer, där olika sektorer träffas informellt med fokus på specifika miljöproblem, visade sig viktiga för att stödja en fungerande samverkan. Under dessa möten kunde också eventuell problematik relaterat till samverkan diskuteras och redas ut.
– Som interaktiv forskare har jag själv skapat sådana dialogarenor och haft som mål att skapa bryggor mellan forskning och samhälle. Det blir väldigt intressanta diskussioner när personer från olika håll träffas och har en öppen dialog, berättar Joacim.
Joacim hoppas att hans forskning kan bidra till att förbättra ett tvärsektoriellt miljöarbete, framförallt när man behöver mer kunskap om ett visst miljöproblem, exempelvis vattenhantering och avfallshantering. Insikten om att idéer om samverkan inte alltid fungerar på samma sätt i praktiken är också något som beslutsfattare kan ta del av.
– Förhoppningen är att min forskning kommer till nytta för de som direkt jobbar med dessa frågor och som behöver samverka med flera aktörer för att kunna nå dessa mål, säger Joacim. En förbättrad samverkan kan i längden leda till mer kunskap om vår miljö samt bättre och mer inkluderande lösningar på de miljöutmaningar vi tillsammans står inför.
Avhandlingen: Environmental research collaboration: Cross-sector knowledge production in environmental science Joacim Rosenlund disputerar den 3 mars kl. 09.30 i Fullriggaren, Kocken, Landgången 4, Kalmar
Kontakt: Joacim Rosenlund, mejl joacim.rosenlund@lnu.se, telefon 073-69 13 749 Liv Ravnböl, kommunikatör, telefon 076-76 03 666
