Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Schemalägg skollunchen och använd matsalen som laborationssal.
– Om vi låter barnen vara med kan vi väcka engagemang för mat, miljö och klimat och sätta komplexa frågor som klimatkris och biologisk mångfald i sitt sammanhang, menar Johanna Björklund, forskare i miljövetenskap.

Att forskning ska leda till förändring tycker Ida Schoultz och Johanna Björklund är självklart. De är två av åtta forskare och lärare som har fått varsin plats i Örebro universitets Social Impact Lab. Och har har anmält sig till Örebro universitets nya satsning på sociala innovationer.

Ida Schoultz vill ge äldre människor bättre förutsättningar att må bra livet ut. Johanna Björklund vill jobba med hållbarhet i skolan.

Alla har en relation till mat
– Mitt förslag är att schemalägga skollunchen och använda matsalen som laborationssal, säger Johanna Björklund. Jag vill ge barn möjligheten att skapa sig ett personligt förhållningssätt till frågor om hållbarhet och miljö och förstå hur vårt sätt att leva påverkar.

– Den gemensamma skolmaten är ju en så bra utgångspunkt då, eftersom alla har en relation till mat och här kan man tillsammans lära sig och göra hållbara förändringar, säger Johanna Björklund.

Hur stor miljö- och klimatpåverkan har olika basvaror, köttproduktion och matsvinn och vad vi behöver ta hänsyn till när vi gör våra val för att de ska vara hållbara? Vad är det till exempel för skillnad på valet mellan potatis, pasta och ris? För att göra rätt val krävs kunskap.

– Skolmåltidspersonalen har gjort mycket och nästa steg är att involvera både lärare och barn, säger Johanna Björklund.

Magen och kosten spelar stor roll för äldre
Ida Schoultz, som sitter bredvid, nickar. Hon har många frågor och på flera sätt berör deras ämnen varandra – fast Johanna arbetar med skolbarn och Ida med äldre människor.

– Ett hälsosamt åldrande – det finns mycket forskning om detta men hur gör vi det tillgängligt för samhället? Vi vet till exempel att magen och kosten spelar en viktig roll, säger Ida Schoultz.

Hennes forskargrupp har visat att orienterare mår bättre än många andra äldre. De ingår i ett socialt sammanhang och är fysiskt aktiva samtidigt som sporten innebär en kognitiv utmaning. Hon vill göra dessa tre delar till en naturlig del av livet för alla människor.

– När vi vänder oss till äldre är det viktigt att inte klumpa ihop alla över 65 år till en grupp. Vi behöver utforma olika aktiviteter eller program efter intresse och engagemang hos äldre, precis som vi gör för andra åldersgrupper.

Utveckla tillsammans med användarna
– Jag har många idéer och jag hoppas kunna skapa ett program där de bitar som är vitkiga för ett hälsosamt åldrande finns med. Att vara en del av Social Impact Lab öppnar nya möjligheter, säger Ida Schoultz.
Robert Brummer är vicerektor för samverkan på Örebro universitet och han ser fram emot att följa forskarna i labbet.

– Ofta är det teknik som hamnar i fokus när vi pratar om innovationer men sociala innovationer är minst lika viktiga. Och som universitet har vi ett ansvar att vara bärare av lösningar för att möta de många utmaningar som samhället står inför, säger Robert Brummer.

Fyra av de åtta forskarna har fått pengar för att arbeta med sina idéer en dag i veckan under ett år.

– Ofta är det just bristen på arbetstid som gör att idéerna inte blir verklighet. Men anställda, som vill jobba med tillämpning, behöver träffa varandra också, säger Åsa Allard, som är verksamhetsledare.

– Vi ska underlätta för forskare och lärare att gå från att veta en massa saker till att använda det. Labbet ger dem inte bara en samlingspunkt utan också tid och metoder att utveckla sina idéer tillsammans med användarna.

Kontakt:
Åsa Allard E-post: asa.allard@oru.se, Telefon: 019 301409
Robert Brummer: E-post: robert.brummer@oru.seTelefon:019 303731, 0738 426600
Ida Schoultz. E-post: ida.schoultz@oru.seTelefon: 019-303209
Johanna Björklund.  E-post: johanna.bjorklund@oru.seTelefon: 019 303976, 0706 796688

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera