Utvinningsindustrier påverkar urfolk negativt
Genom att belysa de konflikter som råder kring urfolks marker kan man få en bättre dialog. Det menar Kristina Sehlin MacNeil, Umeå universitet, som forskat på hur utvinningsindustrier påverkar urfolksgrupper – och hur detta ofta ignoreras.
I studien jämförs situationer för Laevas, čearru, en fjällsameby i norra Sverige och Adnyamathanha Traditional Owners, ett urfolkssamhälle i södra Australien. Båda grupperna identifierar olika former av våld i anslutning till utvinningsindustriernas verksamhet som ett hot mot deras samhällsliv och kulturer. Vidare visar resultaten att om man ska ta itu med våld mot urbefolkningar och uppnå konfliktomvandling så bör urfolken och dekoloniserande perspektiv höras och beaktas.
– Genom att belysa de asymmetriska maktförhållanden och konflikter som råder kring urfolks marker och synliggöra urfolkens perspektiv kan vi förhoppningsvis åstadkomma bättre och mer inkluderande dialog och således transformera konfliktsituationer, säger Kristina Sehlin MacNeil.
Vill lösa konflikter
Kristina Sehlin MacNeil har sedan unga år har varit intresserad av konflikter, framför allt om hur man ska göra för att transformera eller försöka lösa konflikter.
– Jag drogs till fredsforskning genom mitt engagemang i fredsrörelser. Samtidigt saknade jag ofta de rent mänskliga perspektiven inom fredsforskningen då det främst fokuserades på väpnade konflikter och mer tekniska aspekter så som hur många vapen som fanns i omlopp.
– Det var även så jag intresserade mig för frågor som berör urfolk. Urfolkens perspektiv på kopplingen mellan människor, djur och mark fick sällan höras men samtidigt figurerade dessa grupper i så många konflikter världen över.
Kristina Sehlin MacNeil har inom ramen för Umeå universitets företagsforskarskola och tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund (SSR) som mentororganisation utvecklat metoder och analysverktyg som ska göra forskningen relevant för de samhällen den berör. I sin studie har Sehlin MacNeil använt urfolksmetodologier för att centrera forskningsdeltagarnas perspektiv och lyfta deras röster.
Förstå maktrelationerna
Hon har jobbat med Galtungs våldstriangel som analysmodell för att förstå konflikterna och maktrelationerna. Modellen innehåller strukturellt våld (orättvisa samhällsstrukturer), kulturellt våld (diskriminerande attityder) och direkt våld (fysiskt) våld.
– Då modellen inte gav utrymme för den typ av direkt våld som de samiska och aboriginska forskningsdeltagarna upplevde då deras marker förstörs av utvinningsindustrier, introducerade jag extraktivt våld, som fick ersätta direkt våld.
– Extraktivt våld är ett begrepp som synliggör hur utvinningsindustrier påverkar urfolksgrupper negativt och hur detta ofta ignoreras eller osynliggörs.
Avhandlingen: ”Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries”
Kontakt:
Kristina Sehlin MacNeil, kristina.sehlin-macneil@umu.se, tel. +46 70-456 57 20
Om disputationen:
Fredag 17 februari försvarar Kristina Sehlin MacNeil i ämnet etnologi, Umeå universitet, sin avhandling Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries.
