Tema

Alkohol vanligare i domar för våldtäktsmål än i misshandelsmål

Att offret varit berusat nämns oftare i mål med kvinnor som blivit våldtagna än med män som blivit misshandlade. Det handlar dock sällan om att skuldbelägga offret utan sker ofta för att visa att offret har varit i en utsatt position. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Maritha Jacobsson och Stefan Sjöström, bägge docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har granskat 30 utvalda våldtäktsdomar och lika många misshandelsdomar med manliga målsägande under 2008-2013.

En våldtäktsdom innehåller i genomsnitt sju referenser till alkohol mot bara två i en misshandelsdom. Delvis hänger skillnaden samman med att våldtäktsdomar i regel är betydligt längre och mer detaljerade än misshandelsdomar, nästan fyra gånger så långa, men det är inte hela förklaringen.

– Det ligger förstås alltid nära till hands att misstänka att nämnandet av kvinnans berusning skulle vara ett sätt för försvaret att skuldbelägga det kvinnliga offret, men det ser vi väldigt lite av i materialet, säger Maritha Jacobsson.

I våldtäktsmål där alkohol nämndes blev nära hälften av domarna fällande, vilket är en lite högre andel fällande domar än i de misshandelsmål där alkohol nämndes. Det faktum att alkoholen nämns oftare i våldtäktsmål tycks alltså inte i sig leda till färre fällande domar, snarare tvärtom.

Målsäganden vanlig källa till alkoholuppgifter i våldtäktsmål
Det är något vanligare i våldtäktsmål att det är målsäganden eller åklagarvittnen som är källa till uppgifterna om alkohol, 61 procent mot 55 procent i misshandelsmål. Siffrorna ger alltså inte heller stöd för antagandet att nämnandet av berusning oftare skulle användas av försvaret för att förringa eller bortförklara brottet genom att skuldbelägga offret vid våldtäkt.

– Snarare verkar det som att nämnandet av alkohol kan ses som en strategi från åklagaren för att öka chansen till en fällande dom. Det gäller troligen även sedan lagtexten nu justerats så att det också i lagen nu talats om ’särskilt utsatt situation’, säger Stefan Sjöström.

Moralisk karaktärisering
I våldtäktsmål nämns alkoholen ofta i sammanhang av utsatthet eller nedsupning. Det nämns att kvinnan på grund av berusning varit utsatt eller att den tilltalade medvetet hade fått henne att dricka. Moralisk karaktärisering förekommer också i domstolens bedömning men då mer för att rentvå än skuldbelägga offret. Rätten kan exempelvis nämna att det inte finns något som talar för att målsäganden skulle vara missbrukare.

Att domstolarna alls tar upp påståenden om berusning som de ändå inte tillmäter något värde för bedömning av offrets karaktär, kan dock tala för att det är underförstått att det i andra fall skulle ha kunnat vara till hennes nackdel, resonerar de båda umeåforskarna i studien.

Studie:
”Minne, utsatthet och moral – Diskurser om alkohol i våldtäkts- och misshandelsmål”, studien publiceras i Tidskrift för Genusvetenskap.

Kontaktinformation:
Maritha Jacobsson, Telefon: 090-786 98 76
E-post: maritha.jacobsson@umu.se

Stefan Sjöström
Telefon: 090-786 77 97, E-post: stefan.sjostrom@umu.se

Alkohol vanligare i domar för våldtäktsmål än i misshandelsmål

 lästid ~ 2 min